Ny metod kvalitetsbestämma celllulosa

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Forskare vid bland annat Linköpings universitet har utvecklat en molekyl som byter färg när den binder till olika former av cellulosa som kan användas för att snabbt avläsa kvaliteten på trämaterialet.

I den nya studien, som publiceras i Naturetidskriften Scientific Reports, demonstrerar forskarna hur molekylen kan användas för att göra snabba, optiska avläsningar av kvaliteten på cellulosa.

Cellulosa är en av de mest använda molekylerna på planeten. Denna långa, starka polymer används bland annat i förpackningar och textilier. Den kan också brytas ner till biogas eller bioetanol.

Cellulosan förekommer sällan i ren form och har varierande kvalitet. Att kunna bedöma kvaliteten och renheten på cellulosa är därför mycket viktigt vid utveckling av ren, förnyelsebar energi och vid återvinning.

Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Linköpings universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Det är forskargruppen vid Linköpings universitet, ledd av professor Peter Nilsson, som har utvecklat molekylerna som används i studien. Spårarmolekylerna har en del som gör att de kan hitta en specifik målmolekyl och binda till den. När det sker ändras molekylens form en aning.

"Beroende på hur molekylerna vrider och vänder på sig skickar de ut ljus i olika färger. Det blir ett slags optiskt fingeravtryck", säger Peter Nilsson i ett pressmeddelande.

I studien demonstrerar forskarna bland annat hur molekylerna kan användas för att i realtid följa processen när cellulosa bryts ner, vilket är betydelsefullt vid framställning av cellulosabaserad bioetanol.

Befintliga metoder för att kvantifiera cellulosa är tekniskt mycket krävande. Processen kräver hårda förbehandlingar med starka och frätande kemikalier när polymererna ska brytas ner för analys.

"Vår nya teknik skulle exempelvis kunna användas för kvalitetskontroll eller processtyrning i olika industrier som är beroende av cellulosa, säger Peter Nilsson.

Forskningen har finansierats med stöd av Carl Bennet AB, Familjen Erling-Perssons stiftelse och European Research Council. Några av forskarna bakom studien är delägare i ett företag, som kan komma att kommersialisera molekylerna.

Publikation: Nondestructive, real-time determination and visualization of cellulose, hemicellulose and lignin by luminescent oligothiophenes, Scientific Reports.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.155