Visar nytt sätt att angripa magsårsbakterie

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Forskare hoppas på att upptäckten av en ny mekanism som Helicobacter pylori använder sig av för att fästa vid magsäckens slemhinna ska leda till nya sätt att behandla infektioner med bakterien.

Ungefär varannan person bär på bakterien Helicobacter pylori i magsäcken. Där kan den orsaka problem som exempelvis magkatarr, magsår, sår i tolvfingertarmen och i vissa fall även magcancer. Infektionen behandlas vanligtvis med antibiotika, vilket dels skadar kroppens normalflora samt dels ökar risken för utveckling av antibiotikaresistens.

Forskare vid Umeå universitet har tillsammans med kollegor i Belgien, Storbritannien, Tyskland och Ukraina hittat ett protein som H. pylori använder sig av för att fästa sig vid magsäckens slemhinna.

”För att kunna överleva i den sura magsäcksmiljön fäster sig H. pylori vid vävnadsceller i magsäcksväggens slemhinna. Vi har nu upptäckt hur ett protein på bakteriens yta låser sig fast i molekyler som är vanliga på inflammerade celler i magsäckens slemhinna, vilket är ett specifikt och exceptionellt stark exempel på hur denna vidhäftning fungerar”, säger Alexej Schmidt, forskare vid Institutionen för medicinsk biovetenskap på Umeå Universitet, i ett pressmeddelande.

Proteinet, HopQ, binder till molekyler kallade Carcinoembryonic Antigen-Related Cell Adhesion Molecules, CEACAM, som uttrycks av cellerna i magsäcken vid en pågående H. pylori -infektion. När bakterien har fäst vid CEACAM kan den överföra en virulensfaktor till magcellerna, vilket är en bakomliggande orsak till magsår och magcancer. Upptäckten av HopQ väcker hopp om nya behandlingar.

”Om bakteriens vidhäftningsförmåga skulle kunna förhindras genom en behandling där HopQ-protein ingår skulle vi kunna ersätta dagens antibiotikabehandlingar”, säger Alexej Schmidt.

En annan förhoppning är att kunna utveckla vaccin mot HopQ. Forskning kring detta kommer att få tre års finansiering från den tyska forskningsstiftelsen DFG.

Forskarna vill även ta fram antikroppar mot CEACAM för att se om dessa kan användas som behandling mot de tillstånd som H. pylori kan orsaka.

Forskningen leddes av professor Markus Gerhard vid Münchens tekniska universitet och dr Bernhard B. Singer vid Duisburg-Essen universitetet. Upptäckten har publicerats i tidskriften Nature Microbiology. Länk till artikeln.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.135