Tar fram första CRISPR-potatisen

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Forskare vid SLU har använt genmodifieringstekniken CRISPR/Cas9 för att ta fram en potatissort med endast en typ av stärkelse.

Potatis innehåller i normala fall två typer av stärkelse: amylopektin och amylos. Amylopektin används bland annat inom pappers- och livsmedelsindustrin, vilket ledde till utvecklingen av den amylopektinrika potatissorten Amflora, som forskades fram i Sverige på 1990-talet. Den godkändes i EU år 2010 och företaget BASF Plant Science hann odla den i två år innan odling av potatisen stoppades år 2012.



Anledningen till stoppet var att gener hade tillsatts till Amflora-potatisarna som stängde av uttrycket av amylosgenen. Det ledde till potatisar med högre innehåll av amylopektin men det gjorde också att potatisarna räknades som genmodifierade organismer, GMO, vilket väckte kritik. En organisation som motsatte sig odling av potatisen var exempelvis Greenpeace.



Mariette Anderssons forskargrupp på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp har nu tagit fram en ny potatissort som har samma egenskaper som Amflora-potatisarna, utan att de räknas som GMO.



I den nya potatissorten har genen för amylos klippts bort med hjälp av genmodifieringsmetoden CRISPR/Cas9, som gör det möjligt att genomföra mycket precisa förändringar i en arvsmassa. Det leder till samma resultat som i Amflora-potatisarna; att uttrycket av amylopektin ökar.

”Den nya potatissorten är färdigförädlad, men den kommer att behöva uppförökas och sortprovas innan den kommer i praktisk odling”, säger Mariette Andersson, forskare vid institutionen för växtförädling vid SLU, i ett pressmeddelande.

Forskningen har finansierats av företaget Lyckeby Starch tillsammans med SLU. Resultaten har publicerats i tidskriften Plant Cell Reports.

Läs även:
KI använder CRISPR på embryon
För första gången har forskare förändrat arvsmassan på friska mänskliga embryon. Den etiskt känsliga forskningen utförs på Karolinska institutet i Huddinge.


CRISPR-Cas9 ger mer bioolja
Det nya gendesignverktyget CRISPR-Cas9 har gjort det möjligt att öka motvilliga jästcellers förmåga att producera kolväten i levande system.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Bjud in fler kvinnliga forskare

En kvinnlig doktorand är mest trolig att hålla sig till den avsatta talartiden visar en ny studie.

Billig katalysator för vätgasproduktion

KTH-forskare publicerar nya resultat om en katalysator för att spjälka vatten till vätgas (och syre) med elektrolys, hittills en kostsam flaskhals.

Nytt svensk-danskt nätverk

Medicon Valley Medtech Network är ett nybildat svensk-danskt medtech-nätverk, som ska bidra till att synliggöra nya affärsmöjligheter över Öresund.

Enzymforskare prisas

Lynn Kamerlin, professor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Strukturbiologi, Uppsala universitet, får årets The Svedbergpris.

Ny portal för citizen science

I ett nytt samarbetsprojekt byggs nu en ny webbportal för medborgarforskning där forskare och vanliga medborgare hjälps åt att undersöka saker vetenskapligt.

Biodrivmedel ökar

Nyhetsbrev

Positiva resultat för Kancera

Läkemedelsutvecklande bolaget Kancera rapporterar positiva resultat från en Fas I-studie med sin immunreglerande småmolekylära läkemedelskandidat.

Arkiv

Pungdjävlar visar immunitet

Ny forskning tyder på att de tasmanska pungdjuren inte kommer att duka under för den smittsamma cancer som drabbat arten hårt.

Resestipendium till ESOF 2018

Byggstart för ESS Campus

Särlösning för antroposofiska medel bort

Regeringen vill ta bort undantaget som ger möjlighet att ge försäljningstillstånd för antroposofiska medel.

Koffein biomarkör för parkinsons

Snabb ljusprob identiferar kolhydrater

Svenska forskare har utvecklat en snabb och enkel metod för att kartlägga olika typer av kolhydrater i växtmaterial.

ELISA kan lösa fler narkotikabrott

Ny möjlig princip för cancerterapi

Små molekyler som hämmar ett seleninnehållande enzym visar god effekt mot cancer i musmodeller enligt en studie i Science Translational Medicine.

Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Metabogen får diabetespatent i USA

Ny nanostruktur i spermiesvansar

Med kryoelektrontomografi har forskare hittat en helt ny nanostruktur inne i spermiernas svansar.

Life assays befarar kapitalbrist

300 miljoner till nya material

Nya upptäckter om gonorre

Strukturstudier av membranproteiner på gonorrebakteriens yta ger förhoppningar om möjliga behandlingar, eventuellt vaccin.

Symcel anställer

Nanofilter fångar blodbakterier

Ett blodfilter i nanoskala som effektivt fångar in bakterier vid dialys har utvecklats av kinesiska forskare.

Tumörvaccin fungerar på möss

Vattenpristagare utsedd

Apoteket plockar bort Pcure

Ska hämma stanken

Brexit ger särläkemedel problem

Ny direktör på Pfizer i Sverige

Mer vetenskap i maten

Novo Nordisk lägger nytt bud

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.282