Tar fram första CRISPR-potatisen

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Forskare vid SLU har använt genmodifieringstekniken CRISPR/Cas9 för att ta fram en potatissort med endast en typ av stärkelse.

Potatis innehåller i normala fall två typer av stärkelse: amylopektin och amylos. Amylopektin används bland annat inom pappers- och livsmedelsindustrin, vilket ledde till utvecklingen av den amylopektinrika potatissorten Amflora, som forskades fram i Sverige på 1990-talet. Den godkändes i EU år 2010 och företaget BASF Plant Science hann odla den i två år innan odling av potatisen stoppades år 2012.



Anledningen till stoppet var att gener hade tillsatts till Amflora-potatisarna som stängde av uttrycket av amylosgenen. Det ledde till potatisar med högre innehåll av amylopektin men det gjorde också att potatisarna räknades som genmodifierade organismer, GMO, vilket väckte kritik. En organisation som motsatte sig odling av potatisen var exempelvis Greenpeace.



Mariette Anderssons forskargrupp på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp har nu tagit fram en ny potatissort som har samma egenskaper som Amflora-potatisarna, utan att de räknas som GMO.



I den nya potatissorten har genen för amylos klippts bort med hjälp av genmodifieringsmetoden CRISPR/Cas9, som gör det möjligt att genomföra mycket precisa förändringar i en arvsmassa. Det leder till samma resultat som i Amflora-potatisarna; att uttrycket av amylopektin ökar.

”Den nya potatissorten är färdigförädlad, men den kommer att behöva uppförökas och sortprovas innan den kommer i praktisk odling”, säger Mariette Andersson, forskare vid institutionen för växtförädling vid SLU, i ett pressmeddelande.

Forskningen har finansierats av företaget Lyckeby Starch tillsammans med SLU. Resultaten har publicerats i tidskriften Plant Cell Reports.

Läs även:
KI använder CRISPR på embryon
För första gången har forskare förändrat arvsmassan på friska mänskliga embryon. Den etiskt känsliga forskningen utförs på Karolinska institutet i Huddinge.


CRISPR-Cas9 ger mer bioolja
Det nya gendesignverktyget CRISPR-Cas9 har gjort det möjligt att öka motvilliga jästcellers förmåga att producera kolväten i levande system.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Ny superdator för svenska forskare

Nyhetsbrev

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Arkiv

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Ny antibiotika med ny mekanism

Ett internationellt forskarlag tillsammans med ett franskt bioteknikbolag rapporterar resultat om en ny klass antibiotika.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.145