23948sdkhjf

Tar fram första CRISPR-potatisen

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Forskare vid SLU har använt genmodifieringstekniken CRISPR/Cas9 för att ta fram en potatissort med endast en typ av stärkelse.

Potatis innehåller i normala fall två typer av stärkelse: amylopektin och amylos. Amylopektin används bland annat inom pappers- och livsmedelsindustrin, vilket ledde till utvecklingen av den amylopektinrika potatissorten Amflora, som forskades fram i Sverige på 1990-talet. Den godkändes i EU år 2010 och företaget BASF Plant Science hann odla den i två år innan odling av potatisen stoppades år 2012.



Anledningen till stoppet var att gener hade tillsatts till Amflora-potatisarna som stängde av uttrycket av amylosgenen. Det ledde till potatisar med högre innehåll av amylopektin men det gjorde också att potatisarna räknades som genmodifierade organismer, GMO, vilket väckte kritik. En organisation som motsatte sig odling av potatisen var exempelvis Greenpeace.



Mariette Anderssons forskargrupp på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp har nu tagit fram en ny potatissort som har samma egenskaper som Amflora-potatisarna, utan att de räknas som GMO.



I den nya potatissorten har genen för amylos klippts bort med hjälp av genmodifieringsmetoden CRISPR/Cas9, som gör det möjligt att genomföra mycket precisa förändringar i en arvsmassa. Det leder till samma resultat som i Amflora-potatisarna; att uttrycket av amylopektin ökar.

”Den nya potatissorten är färdigförädlad, men den kommer att behöva uppförökas och sortprovas innan den kommer i praktisk odling”, säger Mariette Andersson, forskare vid institutionen för växtförädling vid SLU, i ett pressmeddelande.

Forskningen har finansierats av företaget Lyckeby Starch tillsammans med SLU. Resultaten har publicerats i tidskriften Plant Cell Reports.

Läs även:
KI använder CRISPR på embryon
För första gången har forskare förändrat arvsmassan på friska mänskliga embryon. Den etiskt känsliga forskningen utförs på Karolinska institutet i Huddinge.


CRISPR-Cas9 ger mer bioolja
Det nya gendesignverktyget CRISPR-Cas9 har gjort det möjligt att öka motvilliga jästcellers förmåga att producera kolväten i levande system.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Läkemedelskongress läggs ner

Jätteexperiment för att locka kompetens

På Kemins Dag den 19-20 oktober genomför 110 000 barn och ungdomar från runt 1 000 skolor Sveriges största kemiexperiment.

236 miljoner till forskningsinstrument

SSF delar ut drygt 236 miljoner kronor till 33 projekt för att främja utvecklingen av nya instrument, metoder och tekniker i forskningen.

"Sömnknapp" i hjärnan hittad

Forskare visar i en ny studie på möss att specifika nervceller i hjärnan i en del av hypotalamus kallad ventrolaterala preoptiska arean (VLPO) är avgörande för normal sömn.

Baxter flyttar produktionen från Lund

Det amerikanska medicinteknikbolaget Baxter International flyttar all produktion från Lund till Italien och drar även ned på forskning och utveckling.

Nanopartiklar antidot vid ormbett

Designade nanopartiklar som binder toxiner i ormgift kan bli en effektiv behandling mot vävnadsnekros.

Nyhetsbrev

BioWorks lanserar kromatografiprodukt

Arkiv

MetaboGen klar för klinisk studie

Göteborgsföretagets första produkt – nästa generations probiotika – är nu klar att användas i en säkerhetsstudie.

Så funkar det på molekylär nivå

Forskare vid bl a kemiska institutionen, Umeå universitet, har lyckats simulera hur kolhydrater tas upp från cellens utsida av transportproteinet LacY.

400-årigt kemibolag byter namn

Startar testbädd för elektrolys

RISE och Swerim utvecklar ny testbädd för elektrolys och vätgastillämpningar i industrin vid Luleå tekniska universitet.

Ny grupp för plaståtervinninng

Det är nu klart att Sverige ska driva en ny internationell arbetsgrupp inom den internationella standardiseringsorganisationen ISO för plaståtervinning.

Umeåbolag sluter globalt avtal

"Jag är väldigt glad att hon fick priset"

Lynn Kamerlin, beräkningskemist och professor i biokemi vid Uppsala universitet, som själv jobbar med proteinevolution, träffade en av Nobelpristagarna, Frances Arnold så sent som i maj.

30 miljoner till malariaforskning

Oliver Billker, ny föreståndare vid Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS), Umeå universitet, får 30 miljoner kronor under sex år för att studera genfunktion hos parasiter.

Kemipris till bättre enzymer och fagdisplay

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2018 till två amerikaner och en britt.

Forskningsinstitut delas

Mikroplast i Stockholms stad

Kvinna får dela fysikpriset!

Donna Strickland heter en av årets tre fysikpristagare och än en gång är det lasern som prisas, eller rättare sagt laseruppfinningar som bl a gör det möjligt att studera kemiska reaktioner i realtid.

Tävla i europeisk kemikaliesäkerhet

Europeiska Arbetsmiljöbyrån har startat en kampanj för att förbättra kemikaliehanteringen på arbetsplatser inom EU. Företag inbjuds att tävla.

Migränläkemedel godkänt

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt galcanezumab, ytterligare en s k CGRP-antikropp mot svår migrän.

Ny vd för Probi

4

Dubbdäck tar fler liv än de räddar

Dubbarna river upp asfalt, vilket skördar fler liv än dubbarna räddar, enligt en ny studie inom ramen för programmet Mistra Environmental Nanosafety.

Nobelpriset för banbrytande cancerupptäckt

James P Allison och Tasuku Honjo har utsetts till 2018 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin.

Hon tar över ansvaret i Mercodia

Fernströmpris till Huntington-forskare

Zealand Pharma säljer för 1,8 miljarder

Supersnabb cyaniddetektor

Årets bioteknikbyggare

Patent godkänt i Japan

Ny topp till Sobi

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.13