752 miljoner till svensk forskning

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Genetisk analys av forntida människor, långvariga infektioner och smärta är några av de ämnen som delar på pengarna när Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse delar ut 752 miljoner kronor till 22 svenska forskningsprojekt.

22 svenska forskningsprojekt inom fälten naturvetenskap, medicin och teknik/fysik/matematik har tilldelats totalt 752 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. De har alla gemensamt att de bedöms kunna leda till vetenskapliga genombrott. Varje ansökan bedöms av internationella experter inom respektive område.

"Anslagen går till de mest framstående forskarna i Sverige. Deras projekt ska vara nyskapande och hålla hög internationell klass. Årets ansökningar har utvärderats av över 300 granskare i olika discipliner", säger Göran Sandberg, Stiftelsens verkställande ledamot, i ett pressmeddelande.

INOM FÄLTET medicin tilldelades fem projekt anslag, varav ett var från Lunds universitet, ett från Umeå universitet och tre från Karolinska Institutet.

Huvudsökande till projektet från Lunds universitet, Characterization of the antibody response against epitopes at the core of host-bacteria relationships: the protein-protein interaction interfaces , är Johan Malmström, forskare vid Medicinska fakulteten. Han tilldelas 16,5 miljoner kronor under två år med möjlighet till förlängning. Pengarna ska gå till forskning på IgG-antikroppar och hur de påverkar interaktionen mellan bakterier och mänskliga proteiner. Förhoppningen är att få fram information som kan användas till utvecklingen av nya vacciner och läkemedel mot bakteriella infektioner.

MARIA FÄLLMAN är huvudsökande från Umeå universitet, för projektet New in vivo adapted approaches to reveal molecular mechanisms of bacterial persistence . Hon tilldelas 28,7 miljoner kronor i fem år. Syftet med den forskning som finansieras är att undersöka hur bakterierna Salmonella enterica Typhimurium och Yersinia pseudotuberculosis kan orsaka infektioner som överlever under lång tid, så kallade persistenta infektioner, trots att immunförsvaret är aktivt. Förhoppningen är att hitta nya måltavlor för framtidens antibiotika.

Från Karolinska Institutet tilldelas Patrik Ernfors 17,2 miljoner kronor under fem år, Katja Petzold 33,5 miljoner kronor under fem år och professor Sten Eirik Waelgaard Jacobsen 45,3 miljoner under fem år.

I Patrik Ernfors projekt, Decomposition of pain into cell types , ska de celler som ligger bakom smärta vid olika smärtsyndrom kartläggas. MicroRNA control of neural development: Dissecting biological function with atomic resolution är namnet på Katja Petzolds projekt. Där ligger fokus på att undersöka hur mikroRNA (miRNA) påverkar hjärnans utveckling genom att binda till mRNA. I Sten Eirik Waelgaard Jacobsens projekt Characterization, Surveillance and Targeting of Cancer Stem Cells är målet att öka kunskapen om blodcancerformen Myelodysplastiska syndrom, MDS. Bland annat ska Waelgaard Jacobsen, tillsammans med fyra andra forskargrupper vid Centrum för Hematologi och Regenerativ Medicin, HERM, på KI undersöka de stamceller i benmärgen som ligger bakom sjukdomen.

ÄNNU ETT PROJEKT från KI har fått anslag från KAW. Det är professor Nils-Göran Larsson som tilldelats 47 000 000 kronor under fem år för projektet Regulation of mammalian mtDNA gene expression inom kategorin naturvetenskap. Där ligger fokus på att utröna hur cellernas kraftverk mitokondrierna reglerar genuttrycket i sin egen arvsmassa.

Ett annat naturvetenskapligt projekt som tilldelats anslag är 1000 Ancient Genomes som ska genomföras vid Uppsala universitet. Huvudsökande är Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet, och projektets har beviljats 40 400 000 kronor under fem år.

Pengarna ska användas till kartläggning av den genetiska variationen hos 1000 individer som levde i Europa och Asien för mellan 1000 och 50 000 år sedan. Förhoppningen är att öka kunskapen om forntida människors mobilitet, migration och kontakter. Arbetet ska påbörjas i början av nästa år.

ETT PROJEKT från kategorin teknik/fysik/matematik är Mastering Morphology for Solution-borne Electronics där huvudsökande är professor Ellen Moons från Karlstads universitet. Där är målet att undersöka hur elektriskt ledande plaster i solceller kan effektiviseras.

Läs mer om projektet:

28 miljoner till solcellsforskning
En nationell forskningsgrupp om solceller, under ledning av Ellen Moons, fysikprofessor vid Karlstads universitet, tilldelas 28 miljoner kronor för fortsatt forskning.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.152