Höstfärger kan styras

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Genom att ringbarka, gödsla och mäta hormoner i aspar har Erik Edlund tagit fram nya data som ger en bättre förståelse för hur träd håller reda på kalendern på hösten och fäller sina blad.

Erik Edlund disputerar vid Umeå Plant Science Centre, institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet.

Ett träd måste hålla reda på kalendern, dels på våren vid bladsprickningen, dels på hösten när knoppar ska sättas, köldhärdighet utvecklas och löven få sina höstfärger och senare fällas.

På våren styr främst temperaturen. En tidig värmebölja får träden att slå ut tidigare. På hösten har temperaturen mindre betydelse, de flesta träd utnyttjar i stället dagsljuset för att veta när de ska börja förbereda sig för vintern.

Det trädslag som är bäst kartlagt är asp, Populus tremula. En asp (i Umeåtrakten) sätter knopp på eftersommaren, bladen börjar gulna i september och fälls ofta i början av oktober. Enskilda aspar kan skilja sig mycket från varandra, men för varje asp sker det på nästan samma datum år efter år.

Detta fenomen utnyttjas av forskare för att ta reda på vilka faktorer och gener som styr processen. Erik Edlund visar i sin avhandling att man kan få aspen att bli ”dagavill” (förvirrad) på olika sätt.

"Genom att ringbarka en asp i ett bestånd får den sina höstfärger tidigare och starkare. Gödsling med nitrathaltiga gödselmedel kan påverka processen åt andra hållet. Välgödslade aspar håller sig gröna längre på hösten", kommenterar Erik Edlund.

Han har också studerat en grupp växthormoner, cytokinin, som antas påverka processen när blad gulnar han har inte hittat några tydliga tecken på att så är fallet.

"Mina studier visar att många faktorer kan påverka aspens höstfärger, och att man måste hålla reda på dem när man ska studera aspars höstkalender", säger Erik Edlund.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Regulatory Control of Autumn Senescence in Populus tremula



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.135