Nobelpriset i kemi till molekylära maskiner

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

– Det grundläggande och mest spännande med pristagarnas upptäckter ur kemisynpunkt är att de har lyckats skapa en helt ny typ av material som inte finns i naturen, där bindningarna är mekaniska och inte kemiska, säger Peter Brzezinski, ledamot i Nobelkommittén för kemi samt professor i biokemi.

Årets nobelpris i kemi delas mellan de tre forskarna Jean-Pierre Sauvage från franska Université de Strasbourg, Sir J. Fraser Stoddart från Northwestern University i USA och Bernard L. Feringa från Rijksuniversiteit Groningen i Nederländerna för forskning som lagt grunden till utvecklingen av maskiner på molekylnivå.

Prisutdelningen ägde rum idag onsdag på Kungl. Vetenskapsakademien. Där berättade Olof Ramström, ledamot i Nobelkommitten och professor i supramolekylärkemi på KTH, om de tre forskarnas bedrifter inom design och syntes av molekylära maskiner.

Förutsättningarna för att vara en maskin är att det finns delar som kan sättas i rörelse genom att på något sätt ta till vara energi. Olof Ramström berättade att det första stora genombrottet när det gäller molekylära maskiner gjordes av Sauvage år 1983 när han visade att molekylringar kan fästas vid varandra som i en kedja, kallad katenan. Det ger en mekanisk bindning där delarna fortfarande kan röra sig i förhållande till varandra.

NÄST PÅ TUR var Stoddart, som år 1991 visade att en molekylring kan fästas mekaniskt på en rakare molekyl, en axel, kallad rotaxan. Ringen kan sedan röra sig fram och tillbaka på molekylen utan att trilla av, då det finns inbyggda stopp på kanterna.

- Nästa steg var att båda forskargrupperna visade att man kan styra rörelserna genom att använda sig av assymetrier på ringarna respektive axeln, sade Olof Ramström.

Då saknades bara ett sätt att ge energi för att driva rörelserna och år 1999 publicerade Bernard L. Feringa och hans forskargrupp den första molekylära motorn, där UV-ljus användes för att få igång en rörelse i motorn. Den har bland annat använts för att ta fram en ”bil” i nanoskala.

VAD KAN då molekylära maskiner användas till? Den frågan fick Bernard L. Feringa, som medverkade på presskonferensen via telefon.

- Det är fortfarande lite tidigt att säga men har många olika tänkbara användningsområden, exempelvis som transportörer i kroppen eller som nanorobotar som kan injiceras i blodet och söka upp cancer. Ett annat exempel är att de kan användas till smarta material som anpassar sig till förändringar i sin omgivning, sade han.

- Ibland ser jag mig som bröderna Wright. När de var aktiva var det många som inte förstod varför vi behövde flygande transportmedel. Jag tror att molekylära maskiner kan genomgå samma revolution, tillade han.

MASKINER i nanoskala har alltså flera olika lovande användningsområden men hittills har de inte använts till mycket.

- De har inte givit upphov till något som kan säljas eller användas ännu. Däremot har man visat att de går att använda för olika applikationer, berättar Peter Brzezinski, ledamot i Nobelkommittén för kemi samt professor i biokemi vid Stockholms universitet.

- Ferringas molekylära bil visar till exempel att man kan kontrollera rörelse och riktning hos molekyler med hjälp av ljus. UV-ljus stämmer väl överens med bilens storlek. Större molekyler skulle kräva synligt ljus. Andra sätt att driva molekylära motorer kan också vara värme eller pH, säger Peter Brzezinski

Är du orolig för vad molekylära maskiner skulle kunna användas till i framtiden?

- Inte just nu men som forskare måste man alltid vara medveten om vad man gör. Bara fantasin sätter gränser för vad maskinerna kan användas till.

- Det grundläggande och mest spännande med pristagarnas upptäckter ur kemisynpunkt är att de har lyckats skapa en helt ny typ av material som inte finns i naturen, där bindningarna är mekaniska och inte kemiska, säger Peter Brzezinski.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Kemiingenjörer jobbar mest

Det är högst arbetsbelastning och mest FoU på innovations- och kemiföretagen, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

Bakterier gör bättre cellulosa

Umeå universitet och Processum ska utveckla produktionsmetoder för bakteriell nanocellulosa från lågvärdiga sidoströmmar från massabruk.

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Nyhetsbrev

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Arkiv

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.147