Nobelpriset i kemi till molekylära maskiner

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

– Det grundläggande och mest spännande med pristagarnas upptäckter ur kemisynpunkt är att de har lyckats skapa en helt ny typ av material som inte finns i naturen, där bindningarna är mekaniska och inte kemiska, säger Peter Brzezinski, ledamot i Nobelkommittén för kemi samt professor i biokemi.

Årets nobelpris i kemi delas mellan de tre forskarna Jean-Pierre Sauvage från franska Université de Strasbourg, Sir J. Fraser Stoddart från Northwestern University i USA och Bernard L. Feringa från Rijksuniversiteit Groningen i Nederländerna för forskning som lagt grunden till utvecklingen av maskiner på molekylnivå.

Prisutdelningen ägde rum idag onsdag på Kungl. Vetenskapsakademien. Där berättade Olof Ramström, ledamot i Nobelkommitten och professor i supramolekylärkemi på KTH, om de tre forskarnas bedrifter inom design och syntes av molekylära maskiner.

Förutsättningarna för att vara en maskin är att det finns delar som kan sättas i rörelse genom att på något sätt ta till vara energi. Olof Ramström berättade att det första stora genombrottet när det gäller molekylära maskiner gjordes av Sauvage år 1983 när han visade att molekylringar kan fästas vid varandra som i en kedja, kallad katenan. Det ger en mekanisk bindning där delarna fortfarande kan röra sig i förhållande till varandra.

NÄST PÅ TUR var Stoddart, som år 1991 visade att en molekylring kan fästas mekaniskt på en rakare molekyl, en axel, kallad rotaxan. Ringen kan sedan röra sig fram och tillbaka på molekylen utan att trilla av, då det finns inbyggda stopp på kanterna.

- Nästa steg var att båda forskargrupperna visade att man kan styra rörelserna genom att använda sig av assymetrier på ringarna respektive axeln, sade Olof Ramström.

Då saknades bara ett sätt att ge energi för att driva rörelserna och år 1999 publicerade Bernard L. Feringa och hans forskargrupp den första molekylära motorn, där UV-ljus användes för att få igång en rörelse i motorn. Den har bland annat använts för att ta fram en ”bil” i nanoskala.

VAD KAN då molekylära maskiner användas till? Den frågan fick Bernard L. Feringa, som medverkade på presskonferensen via telefon.

- Det är fortfarande lite tidigt att säga men har många olika tänkbara användningsområden, exempelvis som transportörer i kroppen eller som nanorobotar som kan injiceras i blodet och söka upp cancer. Ett annat exempel är att de kan användas till smarta material som anpassar sig till förändringar i sin omgivning, sade han.

- Ibland ser jag mig som bröderna Wright. När de var aktiva var det många som inte förstod varför vi behövde flygande transportmedel. Jag tror att molekylära maskiner kan genomgå samma revolution, tillade han.

MASKINER i nanoskala har alltså flera olika lovande användningsområden men hittills har de inte använts till mycket.

- De har inte givit upphov till något som kan säljas eller användas ännu. Däremot har man visat att de går att använda för olika applikationer, berättar Peter Brzezinski, ledamot i Nobelkommittén för kemi samt professor i biokemi vid Stockholms universitet.

- Ferringas molekylära bil visar till exempel att man kan kontrollera rörelse och riktning hos molekyler med hjälp av ljus. UV-ljus stämmer väl överens med bilens storlek. Större molekyler skulle kräva synligt ljus. Andra sätt att driva molekylära motorer kan också vara värme eller pH, säger Peter Brzezinski

Är du orolig för vad molekylära maskiner skulle kunna användas till i framtiden?

- Inte just nu men som forskare måste man alltid vara medveten om vad man gör. Bara fantasin sätter gränser för vad maskinerna kan användas till.

- Det grundläggande och mest spännande med pristagarnas upptäckter ur kemisynpunkt är att de har lyckats skapa en helt ny typ av material som inte finns i naturen, där bindningarna är mekaniska och inte kemiska, säger Peter Brzezinski.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Kan bli läkemedelsbrist

Får stora Fernströmpriset för upptäckt om hjärnan

Årets stora nordiska Fernströmpris går till Maiken Nedergaard.

Lund bland toppuniversitet

Good Food Institute startar ett nytt forskningsprogram, totalt 3 miljoner dollar, om växtbaserade livsmedel och s k Clean Meat (CM).

De tippas få Nobelpris

Mer läkemedelsexport till Kina

Kemiföretagen förutspår en fortsatt god försäljningstillväxt under andra halvan av 2018 visar en färsk konjunkturenkät från IKEM – innovations- och kemiindustrierna.

Äter mikroplastpartiklar

Mygglarver kan äta mikroplastpartiklar som sedan förs över till den vuxna myggan visar en ny studie.

Nyhetsbrev

Designar alternativ till antibiotika

Martina Kulén, Kemiska institutionen, Umeå universitet, har i sitt avhandlingsarbete arbetat med utveckling av antivirulens-molekyler mot två olika bakterier.

Arkiv

EU satsar på crowdfunding för startup-bolag

EIT Health lanserar en paneuropeisk plattform för finansiering av små bolag inom life science och hälsa.

Ny diagnostik för sen Alzheimers

Forskare vid bl a Lunds universitet har utvärderat en ny PET-metod för att hitta proteinet tau i hjärnan på patienter med misstänkt alzheimers.

Studerar signalvägar i realtid

Forskare vid Umeå universitet och Max Planck-institutet för molekylär fysiologi i Dortmund, presenterar en ny kemo-optogenetisk metod för att studera proteinrörelser på cellnivå.

Mer till aktieutdelning än till FoU

Fyra stora läkemedelsbolag lägger systematiskt sina vinster i skatteparadis visar en ny rapport från hjälporganisationen Oxfam.

Låga halter påverkar hormonnivåer

I en ny studie i Environment International rapporterar forskare att de har hittat kopplingar mellan kemikalieblandningar från kosmetika och förändringar i kvinnors fertilitetshormoner.

Hon tar över ansvaret i Mercodia

Fernströmpris till Huntington-forskare

SLU-forskare får Ig Nobelpris

Vid en ceremoni på Harvard University igår fick forskare från bland annat SLU ta emot 2018 års Ig Nobelpris i biologi.

Satsar på etanolproduktion i Rumänien

Clariant investerar 100 miljoner euro i en fabrik för produktion av cellulosaetanol från jordbruksrester i Craiova-regionen i Rumänien.

"Kemikalieskatten driver kunder utomlands"

Plus

Stora förhoppningar på Testa Center

I en ny byggnad på GE Healthcares sajt i Uppsala har nu testbädden för produktion av framtidens biologiska läkemedel officiellt invigts.

Plus

Bra tid för analytiska kemister

Jonathan Sweedler är analytisk kemist som specialiserat sig inom neurokemi, analyser i enstaka neuroner/hjärnceller.

3000 möten på Nordic Life Science Days

I år hölls sjätte omgången av Nordic Life Science Days, SwedenBios årliga event för branschen, med ännu större fokus på partneringmöten.

Nya hörselceller upptäckta

Upptäckten av nya typer av nervceller i innerörat kan leda till nya behandlingar av hörselskador.

Dom i patentstriden om CRISPR-Cas9

Den 10 september beslutade en amerikansk appelationsdomstol att döma till fördel för Broad Institute, MIT, i patentstriden om rättigheterna till CRISPR-Cas9.

De tog hem Startup Challenge

12 startup-bolag tävlade på första kvällen av Nordic Life Science Days 2018. Tre vinnare röstades fram av publiken.

Avfall + avfall = rent

Örebroforskare har tagit fram en metod för att rena lakvatten från gruvavfall och demonstrerat den i en nedlagd gruva.

Zealand Pharma säljer för 1,8 miljarder

Supersnabb cyaniddetektor

Årets bioteknikbyggare

Patent godkänt i Japan

Ny topp till Sobi

Vaccinbolag anställer

Ny nod för life science och livsmedel

Antikropp mot Parkinsons

Pajalagruvan igång igen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.206