Nobelpriset i kemi till molekylära maskiner

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

– Det grundläggande och mest spännande med pristagarnas upptäckter ur kemisynpunkt är att de har lyckats skapa en helt ny typ av material som inte finns i naturen, där bindningarna är mekaniska och inte kemiska, säger Peter Brzezinski, ledamot i Nobelkommittén för kemi samt professor i biokemi.

Årets nobelpris i kemi delas mellan de tre forskarna Jean-Pierre Sauvage från franska Université de Strasbourg, Sir J. Fraser Stoddart från Northwestern University i USA och Bernard L. Feringa från Rijksuniversiteit Groningen i Nederländerna för forskning som lagt grunden till utvecklingen av maskiner på molekylnivå.

Prisutdelningen ägde rum idag onsdag på Kungl. Vetenskapsakademien. Där berättade Olof Ramström, ledamot i Nobelkommitten och professor i supramolekylärkemi på KTH, om de tre forskarnas bedrifter inom design och syntes av molekylära maskiner.

Förutsättningarna för att vara en maskin är att det finns delar som kan sättas i rörelse genom att på något sätt ta till vara energi. Olof Ramström berättade att det första stora genombrottet när det gäller molekylära maskiner gjordes av Sauvage år 1983 när han visade att molekylringar kan fästas vid varandra som i en kedja, kallad katenan. Det ger en mekanisk bindning där delarna fortfarande kan röra sig i förhållande till varandra.

NÄST PÅ TUR var Stoddart, som år 1991 visade att en molekylring kan fästas mekaniskt på en rakare molekyl, en axel, kallad rotaxan. Ringen kan sedan röra sig fram och tillbaka på molekylen utan att trilla av, då det finns inbyggda stopp på kanterna.

- Nästa steg var att båda forskargrupperna visade att man kan styra rörelserna genom att använda sig av assymetrier på ringarna respektive axeln, sade Olof Ramström.

Då saknades bara ett sätt att ge energi för att driva rörelserna och år 1999 publicerade Bernard L. Feringa och hans forskargrupp den första molekylära motorn, där UV-ljus användes för att få igång en rörelse i motorn. Den har bland annat använts för att ta fram en ”bil” i nanoskala.

VAD KAN då molekylära maskiner användas till? Den frågan fick Bernard L. Feringa, som medverkade på presskonferensen via telefon.

- Det är fortfarande lite tidigt att säga men har många olika tänkbara användningsområden, exempelvis som transportörer i kroppen eller som nanorobotar som kan injiceras i blodet och söka upp cancer. Ett annat exempel är att de kan användas till smarta material som anpassar sig till förändringar i sin omgivning, sade han.

- Ibland ser jag mig som bröderna Wright. När de var aktiva var det många som inte förstod varför vi behövde flygande transportmedel. Jag tror att molekylära maskiner kan genomgå samma revolution, tillade han.

MASKINER i nanoskala har alltså flera olika lovande användningsområden men hittills har de inte använts till mycket.

- De har inte givit upphov till något som kan säljas eller användas ännu. Däremot har man visat att de går att använda för olika applikationer, berättar Peter Brzezinski, ledamot i Nobelkommittén för kemi samt professor i biokemi vid Stockholms universitet.

- Ferringas molekylära bil visar till exempel att man kan kontrollera rörelse och riktning hos molekyler med hjälp av ljus. UV-ljus stämmer väl överens med bilens storlek. Större molekyler skulle kräva synligt ljus. Andra sätt att driva molekylära motorer kan också vara värme eller pH, säger Peter Brzezinski

Är du orolig för vad molekylära maskiner skulle kunna användas till i framtiden?

- Inte just nu men som forskare måste man alltid vara medveten om vad man gör. Bara fantasin sätter gränser för vad maskinerna kan användas till.

- Det grundläggande och mest spännande med pristagarnas upptäckter ur kemisynpunkt är att de har lyckats skapa en helt ny typ av material som inte finns i naturen, där bindningarna är mekaniska och inte kemiska, säger Peter Brzezinski.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.153