DNA visar hur Stilla havets övärld befolkades

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

DNA-analys avslöjar ursprunget bakom befolkningen på Stilla havets öar, och väcker nya frågor.

För drygt 3 000 år sedan befolkades öarna i östra Oceanien, öster om Salomonöarna och Papua Nya Guinea, mitt i södra Stilla havet. Människorna som kom dit färdades i kanoter över upp till 350 kilometer öppet hav. Med sig hade de bland annat vatten, mat och griskultingar.

Dessa människor tillhörde Lapitakulturen som kännetecknas av sin keramik och som byggde de första båtarna som klarade resor över öppet hav. De rörde sig förmodligen österut över flera generationer – från Taiwan, via Filippinerna, förbi skärgården utanför Papua Nya Guinea och sedan till öarna i öster – på mindre än 1 500 år.

Med hjälp av DNA-analys har forskare nu kunnat få fram mer information om var dessa människor kom ifrån.

”Det har levt människor i övärlden utanför Papua Nya Guinea i 40 000 år. Alla har de behövt ta sig fram på havet vid vissa tillfällen. Men det är extra svårt att korsa vatten där man inte ser land. Förmodligen var det här en grupp människor med en tradition av att färdas över vatten, som var extremt anpassade till en sådan livsstil”, säger Pontus Skoglund, forskare i evolutionär genetik vid Harvard Medical School och Stockholms universitet samt medförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

I studien analyserades DNA från fyra individer som levde på öarna Tonga och Vanuatu för mellan 2500 och 3100 år sedan. Resultaten var överraskande då det visade sig att de inte bar på anlag från befolkningen på Papua Nya Guinea. Eftersom denna ö måste ha passerats på vägen österut har tidigare teorier sagt att sjöfararna förmodligen skaffade barn med lokalbefolkningen på vägen. De nya resultaten visar alltså att så inte är fallet.

Nästan alla som bor i östra Oceanien idag har en del genetiska anlag gemensamt med befolkningen på Papua Nya Guinea. De nya rönen indikerar att det måste ha skett ännu en folkvandring via havet i ett senare skede, där människor från Papua Nya Guinea spridit sig och sina gener över Stilla havets övärld.

Den befolkning som finns på öarna idag har främst ärvt sina gener från de östasiatiska sjöfararna via mödernet. En möjlig förklaring är att Lapitakulturen var matrilokal, vilket innebär att de levde i små grupper där kvinnorna bodde kvar men männen flyttade. En annan anledning kan vara att den senare migrationen, som kom från Papua Nya Guinea, mestadels utgjordes av män.

Läs artikeln här:

Genomic insights into the peopling of the Southwest Pacific


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Inkubatorer rankade globalt

Gentekniknämndens rapport klar

Nu har Gentekniknämnden publicerat sin årliga rapport Genteknikens utveckling.

Peptider kan bli framtidens läkemedel

Tyska forskare rapporterar ett genombrott i arbetet med att göra små proteiner tillgängliga som läkemedel i pillerform.

Mer mikroplast från textil än mat

Den exponering för mikroplast som vi utsätts för kan vara betydligt högre än den som kommer från livsmedel och dricksvatten. Det visar en ny studie som forskare vid Göteborgs universitet deltagit i.

Bjud in fler kvinnliga forskare

En kvinnlig doktorand är mest trolig att hålla sig till den avsatta talartiden visar en ny studie.

Billig katalysator för vätgasproduktion

KTH-forskare publicerar nya resultat om en katalysator för att spjälka vatten till vätgas (och syre) med elektrolys, hittills en kostsam flaskhals.

Nyhetsbrev

Nytt svensk-danskt nätverk

Medicon Valley Medtech Network är ett nybildat svensk-danskt medtech-nätverk, som ska bidra till att synliggöra nya affärsmöjligheter över Öresund.

Arkiv

Enzymforskare prisas

Lynn Kamerlin, professor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Strukturbiologi, Uppsala universitet, får årets The Svedbergpris.

Ny portal för citizen science

I ett nytt samarbetsprojekt byggs nu en ny webbportal för medborgarforskning där forskare och vanliga medborgare hjälps åt att undersöka saker vetenskapligt.

Biodrivmedel ökar

Positiva resultat för Kancera

Läkemedelsutvecklande bolaget Kancera rapporterar positiva resultat från en Fas I-studie med sin immunreglerande småmolekylära läkemedelskandidat.

Pungdjävlar visar immunitet

Ny forskning tyder på att de tasmanska pungdjuren inte kommer att duka under för den smittsamma cancer som drabbat arten hårt.

Resestipendium till ESOF 2018

Byggstart för ESS Campus

Särlösning för antroposofiska medel bort

Regeringen vill ta bort undantaget som ger möjlighet att ge försäljningstillstånd för antroposofiska medel.

Koffein biomarkör för parkinsons

Snabb ljusprob identiferar kolhydrater

Svenska forskare har utvecklat en snabb och enkel metod för att kartlägga olika typer av kolhydrater i växtmaterial.

ELISA kan lösa fler narkotikabrott

Ny möjlig princip för cancerterapi

Små molekyler som hämmar ett seleninnehållande enzym visar god effekt mot cancer i musmodeller enligt en studie i Science Translational Medicine.

Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Metabogen får diabetespatent i USA

Ny nanostruktur i spermiesvansar

Med kryoelektrontomografi har forskare hittat en helt ny nanostruktur inne i spermiernas svansar.

Life assays befarar kapitalbrist

300 miljoner till nya material

Tumörvaccin fungerar på möss

Vattenpristagare utsedd

Apoteket plockar bort Pcure

Ska hämma stanken

Brexit ger särläkemedel problem

Ny direktör på Pfizer i Sverige

Mer vetenskap i maten

Novo Nordisk lägger nytt bud

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.14