Nobelpriset till forskning om autofagi

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Nobelpriset i fysiologi eller medicin går till Yoshinori Ohsumi. Han tilldelas utmärkelsen för sina upptäckter om cellens maskineri för autofagi.



Yoshinori Ohsumi är professor vid Tokyo Institute of Technology. Han startade upp sitt eget laboratorium år 1988.

Mycket var okänt om hur cellens maskineri för autofagi fungerar fram till 1990-talet då han visade att processen existerar även hos jästceller och dessutom lyckades identifiera ett antal gener hos dessa som är involverade i autofagisystemet. Han utvecklade även metod baserad på muterade jästceller och mikroskopi för att kartlägga maskineriet och visade att det fungerar i stort sett likadant i mänskliga celler.

Vid autofagi omger celler oönskade beståndsdelar med sitt eget membran och bildar så kallade vesiklar eller autofagosomer som sedan transporteras till cellorganellen lysosomen där de bryts ner. Det är ett viktigt system i kroppens celler som bland annat används vid bekämpningen av infektioner och för att hantera näringsbrist. Det utnyttjas även flitigt av cancerceller för att utveckla resistens mot olika behandlingar och problem i autofagiprocessen kan bland annat orsaka neurologiska sjukdomar.

Ordet autofagi betyder ”självätande” och kommer från grekiskans auto, som betyder "själv", och phagein som betyder "äta".

Förra året delades Nobelpriset i fysiologi eller medicin mellan de tre forskare som gjort upptäckter inom parasitsjukdomar . En av dessa var Youyou Tu från China Academy of Traditional Chinese Medicine, som med utgångspunkt i traditionell kinesisk medicin utvann läkemedelssubstansen artemisinin ur sommarmalört, Artemisia annua . Artemisinin är idag den mest använda behandlingen mot parasitsjukdomen malaria.

Youyou Tu delade priset med William C Campbell och Satoshi Omura. Deras forskning har lett till upptäckten av läkemedlet Avermectin mot olika typer av rundmasksjukdomar, som elefantiasis och flodblindhet.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.145