23948sdkhjf

Knivig tvist om gensax

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Kring den mycket lovande genmodifieringstekniken Crispr/Cas9 pågår en omfattande patenttvist mellan tre forskare som alla anser sig vara uppfinnare till metoden. Tvisten lär dra ut på tiden och kan få konsekvenser för dem som redan använder tekniken.

Crispr/Cas9 har, sedan de första artiklarna publicerades om genmodifieringstekniken, haft ett enormt genomslag. Den gör det möjligt att ta bort och byta ut allt från enstaka baspar till längre sekvenser i DNAt hos olika typer av celler. Metoden har bland annat många användningsområden inom forskningen och det finns också ambitioner att använda den för att bota genetiska sjukdomar.

Allt är dock inte frid och fröjd. Sedan tekniken blev känd har det pågått en patenttvist mellan tre forskare som alla anser sig ha rättigheterna till Crispr/Cas9. På ena sidan finns Jennifer Doudna, professor vid University of California och Emmanuelle Charpentier, professor vid Umeå universitet och föreståndare vid Max Planck Institute of Infection Biology, och på andra sidan finns forskaren Feng Zhang från Broad Institute och Massachusetts Institute of Technology, MIT.

– Det är en tvist mellan två forskargrupper. De som var först med att publicera en artikel om Crispr/Cas9-tekniken i bakterieceller och lämna in en patentansökan var Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier medan Feng Zhang anpassade systemet för eukaryota celler, vilket publicerades senare. Han har dock varit mer aggressiv i sin patentstrategi och MIT-forskarna har nu 13 patent och många pågående ansökningar i USA samt sju patent i Europa, säger Joanna Applequist, patentombud med insyn i Crispr-ärendet på Awapatent.

FRAM TILL MARS 2013 sade den amerikanska patentlagen att den som uppfann något först hade rätt till patent och båda forskargrupperna lämnade in sina patentansökningar innan dess. Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier har överklagat ett av MIT-gruppens patent i USA. Ärendet genomgår nu ett så kallat interference-förfarande, vilket innebär att Feng Zhangs grupp måste bevisa att de var först med att uppfinna Crispr/Cas9-tekniken för att få behålla sitt patent, berättar Joanna Applequist.

– Crispr/Cas9 är en mycket framgångsrik teknik så patent kommer sannolikt att vara värda mycket pengar. Bevisbördan ligger nu på Feng Zhang och interferenceförfarandet kommer nog att pågå i många år innan vi får se ett slutgiltigt utfall.

I EUROPA kan ett patents giltighet ifrågasättas av en tredje part inom nio månader efter att det har beviljats. Möjliga anledningar till detta kan vara att uppfinningen inte uppfyller nyhetskravet (t ex för att man har offentliggjort den innan man lämnade in patentansökan), att uppfinningen inte har tillräcklig uppfinningshöjd eller att den inte är beskriven i ansökan på ett sätt som gör att andra kan använda den.

Av de sju patent som Feng Zhangs grupp har i Europa är sex under ett sådant invändningsförfarande för närvarande. För det sjunde patentet har niomånadersperioden ännu inte löpt ut.

– I ett av de fyra invändningsförfarandena har nio parter skickat in invändningar som ifrågasätter giltigheten hos patentet. I nuläget ligger bollen hos MIT-gruppen som måste besvara och bemöta invändningarna. Det kommer att bli många skrivelser fram och tillbaka och sedan en muntlig förhandling där parterna ska mötas. Sedan ska invändningsnämnden fatta ett beslut om patentet ska upphävas, ändras eller om det är giltigt i sin nuvarande form. Det kommer att ta lång tid och det är svårt att sia om hur det kommer att sluta, säger Joanna Applequist.

Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, som inte har haft en lika aggressiv strategi, har hittills lämnat in en patentansökan i Europa, berättar hon.

– Ansökan håller på att granskas och under granskningstiden kan andra komma in med skrivelser till patentverket. Hittills har det kommit in ett flertal sådana skrivelser som ifrågasätter patenterbarheten hos uppfinningen.

I USA har Charpentier och Doudna lämnat in åtta patentansökningar och beslutet i den pågående interference-processen kommer att påverka deras chanser att få sina amerikanska patentansökningar beviljade.

Ovissheten kring rättigheterna till Crispr/Cas9 har inte hindrat forskare från att använda tekniken eller företag från att sälja olika kit med den, och vad som kan hända med användare och leverantörer när patenttvisten är över är inte säkert.

– De som tillhandahåller tekniken har sannolikt ingått licensavtal med åtminstone en av parterna men det kan bli så att de kan behöva en licens från båda parter i framtiden och att de eventuellt måste ersätta en eller båda ekonomiskt för kommersiell användning av metoden bakåt tiden. Om de aktuella patenten inte upprätthålls, så kan det också bli så att det inte kommer att krävas någon licens för grundtekniken. Eventuellt kommer den som tilldelas rättigheterna inte att gå efter enskilda akademiska forskare som använt sig av Crispr utan rikta in sig på företag som använder tekniken i kommersiella syften. Det är inte heller ovanligt att akademiska forskare får använda patenterad teknik på andra licensvillkor än företag, säger Joanna Applequist.

– Patent är en negativ rättighet: de ger dig inte rätt att använda din uppfinning utan ger dig rätt att hindra andra från att göra det. Det kan bli så att grupperna vinner i olika ärenden och hamnar i beroendeställning till varandra, tillägger hon.

EUROPEISKA PATENT gäller inte automatiskt i Sverige. För att ett europeiskt patent ska vara giltigt nationellt måste det valideras i respektive europeiskt land. Hur detta görs beror på landets överenskommelse med det europeiska patentverket. I Sverige måste man översätta sina tyska, franska eller engelska patentkrav till svenska och betala en avgift för att göra patentet gällande i Sverige. Efter detta krävs betalning av årsavgifter för att hålla patenträttigheten levande.

– Nu är systemet med europeiska patent med enhetlig verkan på gång. Det kommer att ge en möjlighet att erhålla en rättighet i alla de europeiska länder som ingår i systemet istället för att genomföra valideringar i varje land för sig för att erhålla ett knippe nationella rättigheter. När det gäller Crispr är det troligt att man försöker få ett geografiskt brett patentskydd. Men det nya systemet har också risker: ett patent kan bli ogiltigförklarat i alla länder samtidigt. Förhoppningen var att det nya systemet skulle införas efter årsskiftet, men detta kommer nu att senareläggas på grund av Brexit.

Crispr/Cas9 har slagit igenom stort och på Awapatent räknar man med att se allt fler patentärenden kopplade till metoden. Det kan gälla både förändringar i tekniken eller nya produkter som har tagits fram med hjälp av metoden.

– En förbättringsuppfinning, exempelvis en förändring i Crispr-metoden, kan skyddas med ett eget patent om den är ny och har uppfinningshöjd. Även uppfinningar som tagits fram med hjälp av tekniken kan patenteras, säger Joanna Applequist.

Läs även:

Nytt Crispr-system upptäckt
Forskare vid bl a Umeå universitet har upptäckt molekylära egenskaper hos ett nytt bakteriellt Crispr-system som öppnar för nya möjligheter inom genmodifiering.
Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Storkoncern investerar – mer kapacitet behövs

EU satsar på barnlöshet

Det svensk-danska projektet ReproUnion för specialiserade behandlingar av ofrivillig barnlöshet får förnyat stöd från bl a EU.

Letar skadliga ämnen i damm

Därför har vi inte håriga handflator

Hår eller inte hår är något som upptar en stor del av människans tid. Nu har forskare hittat en delförklaring till varför fotsulor är hårlösa

Bayer skär ned kraftigt

Dyr teknik avlägsnar mikroplaster

I ett nytt samarbetsprojekt bekräftas att membranteknologi effektivt avlägsnar mikroplast från avloppsvatten.

Nyhetsbrev

Genombrott för fotokatalysator av järn

Lundaforskare har framgångsrikt lyckats optimera en järnmolekyl som kan användas som fotokatalysator för att producera bränsle och i solceller för att framställa el.

Arkiv

De ska boosta IVA

Nationell satsning på precisionsmedicin

Nu växlar Sverige upp arbetet med precisionsmedicin inom hälso- och sjukvården och den kliniska forskningen.

Forskar Grand Prix avgjort

Den nationella finalen av Forskar Grand Prix har avgjorts i Stockholm och en vinnare har korats.

Unga forskare prisas

Upptäckt koppling mellan tarmfloran och fetma belönas när pris för unga forskare delas ut i Stockholm.

Kinesiska tvillingar kan vara världens första genediterade barn

Forskare reagerar starkt på nyheten om ett kinesiskt tvillingpar som fötts efter att deras genom editerats med Crisper-Cas9.

Havrefabrik konserveras – anställda varslas

Den finska koncernen Paulig meddelar idag att öppningen av en fabrik för en havreprodukt i Mölnlycke skjuts på framtiden.

Förbjudna ämnen i julbelysningar

Kemikalieinspektionen har undersökt innehållet av skadliga kemikalier i julbelysning och andra elektriska juldekorationer.

Chefen för MHRA lämnar

Ian Hudson, chef för den nationella brittiska läkemedelsmyndigheten meddelar att han lämnar posten i september nästa år.

Han vill fånga koldioxid med elektricitet

Plus

Nya kemibolaget Nouryon får tyngre bas i Sverige

AkzoNobel Specialty Chemicals som knoppades av från färgdelen av koncernen tidigare i år ska nu stå på egna ben och byter namn.

Riktigt ohållbar konsumtion

Den här veckan inträffar Black Friday. Förra året konsumerade svenskarna enligt beräkningar från Post Nord för 5,3 miljarder kronor under kampanjens första dygn.

1

Tredje gästprofessorn för klimatet

Ska tillverka åt cellterapiföretag

Prisas för industriell bioteknik

Ny banbrytande vattenrening

Stor kompetensbrist inom life science

Årets globala kompetensindex från Hays visar på stor kompetensbrist och fortsatt pressad arbetsmarknad i Sverige.

They’re all doing it – buying drug research

It is not easy to navigate the complex infrastructure for drug development in Sweden, where various contract players exist alongside the pharmaceutical companies.

Ny styrelseorförande för UIC

Ny chef på Sobi

Cellink presenterar nya biobläck

Anställer affärsutvecklare

Läkemedelskongress läggs ner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.16