Knivig tvist om gensax

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Kring den mycket lovande genmodifieringstekniken Crispr/Cas9 pågår en omfattande patenttvist mellan tre forskare som alla anser sig vara uppfinnare till metoden. Tvisten lär dra ut på tiden och kan få konsekvenser för dem som redan använder tekniken.

Crispr/Cas9 har, sedan de första artiklarna publicerades om genmodifieringstekniken, haft ett enormt genomslag. Den gör det möjligt att ta bort och byta ut allt från enstaka baspar till längre sekvenser i DNAt hos olika typer av celler. Metoden har bland annat många användningsområden inom forskningen och det finns också ambitioner att använda den för att bota genetiska sjukdomar.

Allt är dock inte frid och fröjd. Sedan tekniken blev känd har det pågått en patenttvist mellan tre forskare som alla anser sig ha rättigheterna till Crispr/Cas9. På ena sidan finns Jennifer Doudna, professor vid University of California och Emmanuelle Charpentier, professor vid Umeå universitet och föreståndare vid Max Planck Institute of Infection Biology, och på andra sidan finns forskaren Feng Zhang från Broad Institute och Massachusetts Institute of Technology, MIT.

– Det är en tvist mellan två forskargrupper. De som var först med att publicera en artikel om Crispr/Cas9-tekniken i bakterieceller och lämna in en patentansökan var Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier medan Feng Zhang anpassade systemet för eukaryota celler, vilket publicerades senare. Han har dock varit mer aggressiv i sin patentstrategi och MIT-forskarna har nu 13 patent och många pågående ansökningar i USA samt sju patent i Europa, säger Joanna Applequist, patentombud med insyn i Crispr-ärendet på Awapatent.

FRAM TILL MARS 2013 sade den amerikanska patentlagen att den som uppfann något först hade rätt till patent och båda forskargrupperna lämnade in sina patentansökningar innan dess. Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier har överklagat ett av MIT-gruppens patent i USA. Ärendet genomgår nu ett så kallat interference-förfarande, vilket innebär att Feng Zhangs grupp måste bevisa att de var först med att uppfinna Crispr/Cas9-tekniken för att få behålla sitt patent, berättar Joanna Applequist.

– Crispr/Cas9 är en mycket framgångsrik teknik så patent kommer sannolikt att vara värda mycket pengar. Bevisbördan ligger nu på Feng Zhang och interferenceförfarandet kommer nog att pågå i många år innan vi får se ett slutgiltigt utfall.

I EUROPA kan ett patents giltighet ifrågasättas av en tredje part inom nio månader efter att det har beviljats. Möjliga anledningar till detta kan vara att uppfinningen inte uppfyller nyhetskravet (t ex för att man har offentliggjort den innan man lämnade in patentansökan), att uppfinningen inte har tillräcklig uppfinningshöjd eller att den inte är beskriven i ansökan på ett sätt som gör att andra kan använda den.

Av de sju patent som Feng Zhangs grupp har i Europa är sex under ett sådant invändningsförfarande för närvarande. För det sjunde patentet har niomånadersperioden ännu inte löpt ut.

– I ett av de fyra invändningsförfarandena har nio parter skickat in invändningar som ifrågasätter giltigheten hos patentet. I nuläget ligger bollen hos MIT-gruppen som måste besvara och bemöta invändningarna. Det kommer att bli många skrivelser fram och tillbaka och sedan en muntlig förhandling där parterna ska mötas. Sedan ska invändningsnämnden fatta ett beslut om patentet ska upphävas, ändras eller om det är giltigt i sin nuvarande form. Det kommer att ta lång tid och det är svårt att sia om hur det kommer att sluta, säger Joanna Applequist.

Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, som inte har haft en lika aggressiv strategi, har hittills lämnat in en patentansökan i Europa, berättar hon.

– Ansökan håller på att granskas och under granskningstiden kan andra komma in med skrivelser till patentverket. Hittills har det kommit in ett flertal sådana skrivelser som ifrågasätter patenterbarheten hos uppfinningen.

I USA har Charpentier och Doudna lämnat in åtta patentansökningar och beslutet i den pågående interference-processen kommer att påverka deras chanser att få sina amerikanska patentansökningar beviljade.

Ovissheten kring rättigheterna till Crispr/Cas9 har inte hindrat forskare från att använda tekniken eller företag från att sälja olika kit med den, och vad som kan hända med användare och leverantörer när patenttvisten är över är inte säkert.

– De som tillhandahåller tekniken har sannolikt ingått licensavtal med åtminstone en av parterna men det kan bli så att de kan behöva en licens från båda parter i framtiden och att de eventuellt måste ersätta en eller båda ekonomiskt för kommersiell användning av metoden bakåt tiden. Om de aktuella patenten inte upprätthålls, så kan det också bli så att det inte kommer att krävas någon licens för grundtekniken. Eventuellt kommer den som tilldelas rättigheterna inte att gå efter enskilda akademiska forskare som använt sig av Crispr utan rikta in sig på företag som använder tekniken i kommersiella syften. Det är inte heller ovanligt att akademiska forskare får använda patenterad teknik på andra licensvillkor än företag, säger Joanna Applequist.

– Patent är en negativ rättighet: de ger dig inte rätt att använda din uppfinning utan ger dig rätt att hindra andra från att göra det. Det kan bli så att grupperna vinner i olika ärenden och hamnar i beroendeställning till varandra, tillägger hon.

EUROPEISKA PATENT gäller inte automatiskt i Sverige. För att ett europeiskt patent ska vara giltigt nationellt måste det valideras i respektive europeiskt land. Hur detta görs beror på landets överenskommelse med det europeiska patentverket. I Sverige måste man översätta sina tyska, franska eller engelska patentkrav till svenska och betala en avgift för att göra patentet gällande i Sverige. Efter detta krävs betalning av årsavgifter för att hålla patenträttigheten levande.

– Nu är systemet med europeiska patent med enhetlig verkan på gång. Det kommer att ge en möjlighet att erhålla en rättighet i alla de europeiska länder som ingår i systemet istället för att genomföra valideringar i varje land för sig för att erhålla ett knippe nationella rättigheter. När det gäller Crispr är det troligt att man försöker få ett geografiskt brett patentskydd. Men det nya systemet har också risker: ett patent kan bli ogiltigförklarat i alla länder samtidigt. Förhoppningen var att det nya systemet skulle införas efter årsskiftet, men detta kommer nu att senareläggas på grund av Brexit.

Crispr/Cas9 har slagit igenom stort och på Awapatent räknar man med att se allt fler patentärenden kopplade till metoden. Det kan gälla både förändringar i tekniken eller nya produkter som har tagits fram med hjälp av metoden.

– En förbättringsuppfinning, exempelvis en förändring i Crispr-metoden, kan skyddas med ett eget patent om den är ny och har uppfinningshöjd. Även uppfinningar som tagits fram med hjälp av tekniken kan patenteras, säger Joanna Applequist.

Läs även:

Nytt Crispr-system upptäckt
Forskare vid bl a Umeå universitet har upptäckt molekylära egenskaper hos ett nytt bakteriellt Crispr-system som öppnar för nya möjligheter inom genmodifiering.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Positiva resultat för Kancera

Läkemedelsutvecklande bolaget Kancera rapporterar positiva resultat från en Fas I-studie med sin immunreglerande småmolekylära läkemedelskandidat.

Pungdjävlar visar immunitet

Ny forskning tyder på att de tasmanska pungdjuren inte kommer att duka under för den smittsamma cancer som drabbat arten hårt.

Resestipendium till ESOF 2018

Byggstart för ESS Campus

Särlösning för antroposofiska medel bort

Regeringen vill ta bort undantaget som ger möjlighet att ge försäljningstillstånd för antroposofiska medel.

Koffein biomarkör för parkinsons

Nyhetsbrev

Snabb ljusprob identiferar kolhydrater

Svenska forskare har utvecklat en snabb och enkel metod för att kartlägga olika typer av kolhydrater i växtmaterial.

Arkiv

ELISA kan lösa fler narkotikabrott

Ny möjlig princip för cancerterapi

Små molekyler som hämmar ett seleninnehållande enzym visar god effekt mot cancer i musmodeller enligt en studie i Science Translational Medicine.

Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Metabogen får diabetespatent i USA

Ny nanostruktur i spermiesvansar

Med kryoelektrontomografi har forskare hittat en helt ny nanostruktur inne i spermiernas svansar.

Life assays befarar kapitalbrist

300 miljoner till nya material

Nya upptäckter om gonorre

Strukturstudier av membranproteiner på gonorrebakteriens yta ger förhoppningar om möjliga behandlingar, eventuellt vaccin.

Symcel anställer

Nanofilter fångar blodbakterier

Ett blodfilter i nanoskala som effektivt fångar in bakterier vid dialys har utvecklats av kinesiska forskare.

Tumörvaccin fungerar på möss

Ozonskiktet över oss återhämtar sig inte

Ozonskiktet återhämtar sig vid polerna, men det går sämre vid lägre breddgrader som är bebodda.

Produktkandidat för snabbare sårläkning

Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat ett nytt sätt att läka sår snabbare med hjälp av mjölksyrabakterier.

Hon ska leda regeringens nya life science-satsning

När Anders Lönnberg ska göra världsutställning så öppnar regeringen ett life science-kontor på regeringskansliet.

Brittiska kemiföretag flyttar ut

Fossilfritt stål möjligt

SSAB, LKAB och Vattenfall planerar att bygga en världsunik pilotanläggning för fossilfritt stål.

Enzymblock testas i ny studie

Att lansera ett block med designade enzymer som ska bryta ned olika läkemedelsrester när man spolar i toaletten, ut mot konsument är svårt.

Vattenpristagare utsedd

Apoteket plockar bort Pcure

Ska hämma stanken

Brexit ger särläkemedel problem

Ny direktör på Pfizer i Sverige

Mer vetenskap i maten

Novo Nordisk lägger nytt bud

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.206