Så fryser nordliga vattendrag

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

I nordliga vattendrag med lång vinter är isbildning viktig. Isen påverkar växt- och djurliv och i utbyggda vattendrag kan den hindra produktion av vattenkraft.

Lovisa Lind, som disputerat vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, har skapat en modell för isbildning som kan vara till hjälp för naturvårdare, tekniker och forskare, särskilt på norra halvklotet.

Isbildningsförloppet varierar beroende på vattendragets storlek och läge vilket tidigare var i det närmaste okänt.

"I tidigare modeller för isbildning har nederbörden och vattenfårans variation haft nyckelroller, men det stämmer inte helt för de små vattendragen i norr. Här är ännu fler faktorer viktiga", säger Lovisa Lind i ett pressmeddelande.

När hösten kommer förlorar vattnet värme till den kyliga luften. Då bildas is. I ett litet, grunt vattendrag kyls vattnet snabbare än i ett stort och djupt under i övrigt samma förhållanden. Det ger olika förutsättningar för isbildning.

Forskarna har studerat 25 sträckor i 19 små vattendrag i skogslandet i Västerbotten och kom fram till att både klimat och jordarter har stor betydelse för när och hur isen bildas.

Med hjälp av de nya rönen har forskarna utformat en modell som beskriver sannolikheten för olika typer av isbildning i små vattendrag i barrskogsregionen. Modellen ger vägledning om hur vattendrag ska skötas och hur växtligheten kan utvecklas när vattendrag restaureras.

I forsar, till exempel, där vattnet är snabbt och virvlande, sker en omblandning som gör att vattnet kyls hastigt. Då bildas små ispartiklar som kallas kravis. Sådan is fastnar lätt om den stöter på ett föremål. Ofta kan kravisen bygga upp tjocka istäcken på forsarnas bottnar, så kallad bottenis. Om forsen ligger nedströms ett sjöutlopp fördröjs eller uteblir isläggningen eftersom sjövattnet har en värmande funktion. Detta betyder att branta forsar som ligger långt från ett sjöutlopp har en högre tendens att bilda bottenis.

"En fors avstånd till ett sjöutlopp kan därmed ge en indikation på hur lämpligt området är för bebyggelse och restaureringar", kommenterar Lovisa Lind.

Länk till originalartikeln

Hydrological and thermal controls of ice formation in 25 boreal stream reaches. Journal of Hydrology

Länk till avhandlingen



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.174