Fernströmpriset till stamcellsforskare

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet, tilldelas årets Fernströmpris för sin forskning på stamceller och hur de kan användas för att reparera hjärnan vid till exempel Parkinsons sjukdom.

Genom priset tilldelas hon 100 000 kronor av Eric K. Fernströms stiftelse som varje år delar ut ett nordiskt pris samt priser till forskare vid Sveriges sex medicinska fakulteter.

MALIN PARMAR är årets pristagare från Lunds universitet. Hennes forskning har tre fokusområden:

att få stamceller att utvecklas till dopaminproducerande nervceller som kan föras in i hjärnan på Parkinsonpatienter med för låga nivåer av signalämnet dopamin
att framställa dopaminproducerande celler direkt från hudceller
att föra in gener i hjärnan för att få exempelvis gliaceller att omvandlas till nervceller som kan tillverka dopamin på plats.

Det arbete som kommit längst är att omvandla stamceller till dopaminproducerande celler och Malin Parmar hoppas på att kunna inleda försök där cellerna transplanteras in i hjärnan på patienter inom två års tid.

Stamceller har dock en nackdel: de tycker om att dela sig vilket ökar oron för uppkomsten av sjukdomar som cancer.

”Innan metoden tillämpas i större skala måste det därför göras stora och tidskrävande säkerhetsförsök. Det kan göra att metoden blir dyr”, säger Malin Parmar i ett pressmeddelande.

DEN ANDRA METODEN, där patientens egna hudceller skulle användas för att producera nya dopaminproducerande celler, medför inte samma risk för okontrollerad celldelning. Dessutom blir risken för att cellerna stöts bort minimal, eftersom de utvinns från patienten själv. För några år sedan var Malin Parmars forskargrupp först i världen med att lyckas programmera om hudceller till nervceller.

Tekniken är relativt ny och forskarna räknar med att det kan dröja 8-10 år innan den är redo att testas på patienter.

ÄVEN NÄR det gäller omvandling av celler inuti hjärnan var Malin Parmars forskargrupp först i världen.

”I djurförsök kunde vi visa att det går att programmera om gliaceller – en typ av cell som finns i stora mängder i hjärnan – till nervceller”, säger hon.

Det är dock oklart hur lång tid det kan ta innan man kan få gliacellerna att bilda just dopaminproducerande nervceller.

”Det kan bli om ett halvår, men det kan också bli först om 20 år! Men om det lyckas, så behöver det övriga arbetet inte vara så svårt. Genterapi, dvs att med hjälp av ett ofarligt virus föra in friska gener i sjuka celler i kroppen, används redan vid olika genetiska sjukdomar”, säger Malin Parmar.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Positiva resultat för Kancera

Läkemedelsutvecklande bolaget Kancera rapporterar positiva resultat från en Fas I-studie med sin immunreglerande småmolekylära läkemedelskandidat.

Pungdjävlar visar immunitet

Ny forskning tyder på att de tasmanska pungdjuren inte kommer att duka under för den smittsamma cancer som drabbat arten hårt.

Resestipendium till ESOF 2018

Byggstart för ESS Campus

Särlösning för antroposofiska medel bort

Regeringen vill ta bort undantaget som ger möjlighet att ge försäljningstillstånd för antroposofiska medel.

Koffein biomarkör för parkinsons

Nyhetsbrev

Snabb ljusprob identiferar kolhydrater

Svenska forskare har utvecklat en snabb och enkel metod för att kartlägga olika typer av kolhydrater i växtmaterial.

Arkiv

ELISA kan lösa fler narkotikabrott

Ny möjlig princip för cancerterapi

Små molekyler som hämmar ett seleninnehållande enzym visar god effekt mot cancer i musmodeller enligt en studie i Science Translational Medicine.

Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Metabogen får diabetespatent i USA

Ny nanostruktur i spermiesvansar

Med kryoelektrontomografi har forskare hittat en helt ny nanostruktur inne i spermiernas svansar.

Life assays befarar kapitalbrist

300 miljoner till nya material

Nya upptäckter om gonorre

Strukturstudier av membranproteiner på gonorrebakteriens yta ger förhoppningar om möjliga behandlingar, eventuellt vaccin.

Symcel anställer

Nanofilter fångar blodbakterier

Ett blodfilter i nanoskala som effektivt fångar in bakterier vid dialys har utvecklats av kinesiska forskare.

Tumörvaccin fungerar på möss

Ozonskiktet över oss återhämtar sig inte

Ozonskiktet återhämtar sig vid polerna, men det går sämre vid lägre breddgrader som är bebodda.

Produktkandidat för snabbare sårläkning

Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat ett nytt sätt att läka sår snabbare med hjälp av mjölksyrabakterier.

Hon ska leda regeringens nya life science-satsning

När Anders Lönnberg ska göra världsutställning så öppnar regeringen ett life science-kontor på regeringskansliet.

Brittiska kemiföretag flyttar ut

Fossilfritt stål möjligt

SSAB, LKAB och Vattenfall planerar att bygga en världsunik pilotanläggning för fossilfritt stål.

Enzymblock testas i ny studie

Att lansera ett block med designade enzymer som ska bryta ned olika läkemedelsrester när man spolar i toaletten, ut mot konsument är svårt.

Vattenpristagare utsedd

Apoteket plockar bort Pcure

Ska hämma stanken

Brexit ger särläkemedel problem

Ny direktör på Pfizer i Sverige

Mer vetenskap i maten

Novo Nordisk lägger nytt bud

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.163