Aminoffpriset till forskarpar

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Gregori Aminoffs pris i kristallografi 2017 går till professorerna Natalia Dubrovinskaia och Leonid Dubrovinsky, vid University of Bayreuth, Tyskland för att de har "öppnat dörren till jordens inre".

Motiveringen lyder: ”för deras utveckling av ny metodologi för in situ-experimentell bestämning av kristallstrukturer under extrema förhållande - hög temperatur och tryck”.

Fasomvandlingar i jordens inre uppmärksammades mycket tidigt inom geologin som en förklaring till de processer vi observerar på jordytan; kontinentaldrift, värmeflöden och jordbävningar.

Experimentella metoder utvecklades för att studera de djupt liggande bergarterna, som ju inte är tillgängliga för direkta observationer. Under 70-talet påbörjades utvecklingen av s k diamanttryckceller (Diamond Anvil Cell, DAC) som kom att bli ett viktigt verktyg för studier av kristaller under höga tryck, som i jordens mantel ned till 3 000 kilometers djup.

Hög temperatur, tusentals grader, i tryckcellen erhålles med hjälp av laserstrålar som leds genom DAC. En utveckling som Leonid Dubrovinsky haft stor del i.

Pristagarna, det gifta paret professor Dubrovinsky och professor Dubrovinskaia, har en bakgrund inom mineralogi och kristallografi och började sin experimentella verksamhet i mitten av 90-talet med studier av oxider, silikater och (MgFe)-silikater relevanta för jordens geokemi.

Paret har utvecklat metoder att i DAC genomföra fysikaliska experiment som gett uppslag till tekniska applikationer inom materialvetenskapen. I dag är det möjligt att på konstgjord väg tillverka mycket hårda material i klass med diamanter.'

"Pristagarna har gjort stora insatser för att utveckla tekniken att titta på enkristaller. De har skapat en bra tillämpning för en metod som gör det möjligt att undersöka mineraler långt ner i jordens inre som vi inte hade kunnat studera annars", säger Hans Annersten, medlem i priskommittén och professor emeritus i mineralkemi och petrologi vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.

Pristagarna är i dag verksamma vid University of Bayreuth, Tyskland. Under en period på 90-talet bodde paret i Sverige, dit de flyttade med sina två små barn 1994. De forskade då vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Prissumman är på totalt 100 000 kronor.

Pristagarna

Natalia Dubrovinskaia , född 1961, PhD 1989 vid Moscow State University, inom kristallografi och kristallfysik, sedan 2011 professor i kristallografi och kristallfysik vid University of Bayreuth, Tyskland.

Leonid Dubrovinsky , född 1961, PhD 1986 vid Moscow State University, inom mineralogi och kristallografi. Sedan 2009 professor i högtryckskristallografi vid Bavarian Research Institute of Experimental Geochemistry and Geophysics (BGI) vid University of Bayreuth University of Bayreuth, Tyskland.

Mer information om priset



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.122