Aminoffpriset till forskarpar

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Gregori Aminoffs pris i kristallografi 2017 går till professorerna Natalia Dubrovinskaia och Leonid Dubrovinsky, vid University of Bayreuth, Tyskland för att de har "öppnat dörren till jordens inre".

Motiveringen lyder: ”för deras utveckling av ny metodologi för in situ-experimentell bestämning av kristallstrukturer under extrema förhållande - hög temperatur och tryck”.

Fasomvandlingar i jordens inre uppmärksammades mycket tidigt inom geologin som en förklaring till de processer vi observerar på jordytan; kontinentaldrift, värmeflöden och jordbävningar.

Experimentella metoder utvecklades för att studera de djupt liggande bergarterna, som ju inte är tillgängliga för direkta observationer. Under 70-talet påbörjades utvecklingen av s k diamanttryckceller (Diamond Anvil Cell, DAC) som kom att bli ett viktigt verktyg för studier av kristaller under höga tryck, som i jordens mantel ned till 3 000 kilometers djup.

Hög temperatur, tusentals grader, i tryckcellen erhålles med hjälp av laserstrålar som leds genom DAC. En utveckling som Leonid Dubrovinsky haft stor del i.

Pristagarna, det gifta paret professor Dubrovinsky och professor Dubrovinskaia, har en bakgrund inom mineralogi och kristallografi och började sin experimentella verksamhet i mitten av 90-talet med studier av oxider, silikater och (MgFe)-silikater relevanta för jordens geokemi.

Paret har utvecklat metoder att i DAC genomföra fysikaliska experiment som gett uppslag till tekniska applikationer inom materialvetenskapen. I dag är det möjligt att på konstgjord väg tillverka mycket hårda material i klass med diamanter.'

"Pristagarna har gjort stora insatser för att utveckla tekniken att titta på enkristaller. De har skapat en bra tillämpning för en metod som gör det möjligt att undersöka mineraler långt ner i jordens inre som vi inte hade kunnat studera annars", säger Hans Annersten, medlem i priskommittén och professor emeritus i mineralkemi och petrologi vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.

Pristagarna är i dag verksamma vid University of Bayreuth, Tyskland. Under en period på 90-talet bodde paret i Sverige, dit de flyttade med sina två små barn 1994. De forskade då vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Prissumman är på totalt 100 000 kronor.

Pristagarna

Natalia Dubrovinskaia , född 1961, PhD 1989 vid Moscow State University, inom kristallografi och kristallfysik, sedan 2011 professor i kristallografi och kristallfysik vid University of Bayreuth, Tyskland.

Leonid Dubrovinsky , född 1961, PhD 1986 vid Moscow State University, inom mineralogi och kristallografi. Sedan 2009 professor i högtryckskristallografi vid Bavarian Research Institute of Experimental Geochemistry and Geophysics (BGI) vid University of Bayreuth University of Bayreuth, Tyskland.

Mer information om priset



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Nyhetsbrev

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Arkiv

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Ny antibiotika med ny mekanism

Ett internationellt forskarlag tillsammans med ett franskt bioteknikbolag rapporterar resultat om en ny klass antibiotika.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

Plus

Inga miljörisker med nanopartiklar

Det finns ingen större orsak till oro när det gäller miljörisker med de vanligaste nanopartiklarna, visar en ny litteraturgenomgång.

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.14