Slemhinnan har eget immunologiskt minne

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Om ett vaccin ska ge skydd i en slemhinna så måste det också administreras där. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

I studien har forskarna behandlat möss med ett vaccin som ges via munnen för att sedan följa immuncellerna i slemhinnan under resten av mössens liv.

”Eftersom vi har riktat in oss på hur detta ger skydd under lång tid har varje experiment pågått mellan sex månader och två år. Arbetet är unikt eftersom den nya metodiken ger oss möjlighet att följa de mycket sällsynta minnesceller som bildas med mycket god upplösning, och att vi följer svaren under så lång tid”, säger Mats Bemark, docent i immunologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Resultaten från studien visar att vaccinet leder till utvecklingen av både långlivade celler som producerar antikroppar (som transporteras ut i tarmen via slemhinnan) och minnesceller som kan kicka igång immunförsvaret vid en infektion samt bilda nya antikroppsproducerande celler. Studien visade att vaccinet gav upphov till ett livslångt minne i immunförsvaret hos mössen. Forskarna såg även att de olika celltyperna inte skapas på samma gång.

STUDIEN VISAR dessutom att de minnesceller som skapades vid slemhinnan skiljer sig från de som produceras i kroppen när ett vaccin injiceras.

Resultaten är viktiga att ta hänsyn till vid framtida vaccinutveckling.

”Studien visar tydligt att det går att få ett immunologiskt antikroppsminne vid slemhinnevaccinering, och att de minnesceller som skapas vid sådan vaccinering är unika och inte kan fås fram genom “vanlig” vaccinering. Detta innebär att det endast är slemhinnevacciner som kan ge ett immunologiskt skydd vid slemhinnan”, säger Nils Lycke, professor i klinisk immunologi vid Sahlgrenska akademin.

DET INNEBÄR att vacciner som ska ge ett immunologiskt skydd i tarmen och i andra slemhinnor bör administreras vid just slemhinnor, exempelvis i dryckform eller som nässpray.

Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications. Läs mer via länken:

Limited clonal relatedness between gut IgA plasma cells and memory B cells after oral immunization.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.162