Avloppsslam bättre än avloppsvatten

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Avloppsslam sprider mindre läkemedel till naturen än avloppsvatten och basiska eller neutrala läkemedel stannar lättare kvar i jorden än sura. Det visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet.

Många läkemedel renas inte bort i reningsverk. Avloppsslam används ofta som gödsel på åkermark och för att se hur detta kan påverka miljön har IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört ett tvåårigt forskningsprojekt för att utröna hur eventuella läkemedelsrester i avloppsslam sprids i naturen.

STUDIEN FOKUSERADE på en jordbruksmark Petersborg i Skåne som gödslades med avloppsslam. Prover togs även från reningsverken Sjölunda i Malmö och Henriksdal i Stockholm. Förekomsten av 24 av våra vanligaste läkemedel undersöktes sedan i slamprover, jorden samt i markvattnet.

Resultaten har publicerats i rapporten Fate of pharmaceutical residues - in sewage treatment and on farmland fertilized with sludge . Där framgår det att slammet innehåller 15 av 24 undersökta läkemedel. Markvattenprover från den gödslade jordbruksmarken innehöll dock inga påvisbara halter och i jorden fanns fyra av 24 substanser kvar, i låga halter (0,4 – 4,9 nanogram/gram torrvikt).

”De läkemedel som vi har tittat på ser ut att binda till jorden för att med tiden brytas ned på plats då vi endast hittade spår av ett fåtal läkemedel i den jord som hade behandlats med slam”, säger Jörgen Magnér, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.

DET UTFÖRDES även labbtester för att se i vilken utsträckning olika läkemedel binds till jorden. De visade att läkemedel med basiska eller neutrala egenskaper i större utsträckning binder till jorden än substanser med ett surt pH.

”Enligt de här resultaten skulle användningen av slam på jordbruksmark endast utgöra en mindre del av den totala spridningen av läkemedel till vatten och grundvatten i förhållande till den mängd läkemedel som passerar reningsverket via avloppsvattnet”, säger Jörgen Magnér.

Han betonar även att det behövs mer forskning om hur läkemedel bryts ner på reningsverk och i naturen, samt om hur reningsverken kan bli mer effektiva när det gäller att rena bort läkemedel.

Länk till rapporten: Fate of pharmaceutical residues - in sewage treatment and on farmland fertilized with sludge.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.223