Ursprung ifrågasätts med DNA-analys

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Nya resultat från Uppsala universitet visar att en väl använd cellinje som etablerades i Uppsala för nästan femtio år sedan har ett annat ursprung än den patient som den uppges komma ifrån.

Cellinjer för forskning inte alltid är de man tror. Det visar genetiska analyser som publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.

En cellinje består av odlade celler och kommer ofta från en tumör. Tumörceller kan dela sig ett oändligt antal gånger och en cellinje kan därmed hållas i odling under många år. Cellinjer är därför oumbärliga för medicinsk forskning och det finns ett stort antal cellinjer som ursprungligen kommer från många olika sorters tumörer.

Forskare som studerar hjärntumörformen gliom använder sig ofta av en linje som kallas U87MG och som etablerades vid Uppsala universitet för nästan femtio år sedan. Den finns numera allmänt tillgänglig för forskare från American Type Culture Collection (ATCC).

Bengt Westermark, seniorprofessor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, började misstänka att cellinjen som finns vid ATCC skiljer sig från den ursprungliga linjen.

Det finns sparat material från ursprungstumören i form av tunna snitt på mikroskopglas. Med en mycket känslig typ av DNA-analys, som kan användas även när det bara finns små mängder DNA från gammal vävnad, kunde Marie Allen, vid samma institution och expert på så kallad DNA fingerprinting, jämföra de båda nuvarande cellinjerna (Uppsala och ATCC) med tumören som cellinjen etablerades ifrån.

"Jämförelsen visar att cellinjen vi har här i Uppsala är genetiskt identisk med den ursprungliga tumören medan den amerikanska U87MG-linjen från ATCC har ett annat, okänt ursprung. Vi vet inte när under den femtioåriga odlingen av U87MG-linjen som denna förväxling har skett men vi har i alla fall kunnat visa att ATCC-linjen med största sannolikhet också kommer från en gliomtumör", säger Bengt Westermark i ett pressmeddelande.

Många vetenskapliga tidskrifter kräver att forskare som rapporterar experiment med cellinjer använder DNA-analyser för att påvisa de använda cellerna har korrekt ursprung. De nya fynden visar att en korrekt identifiering av en cellinje också behöver visa att cellinjens DNA-profil stämmer överens med den ursprungliga tumören.

Det har stor betydelse om man vill hävda att cellinjen, och därmed forskningsresultaten, verkligen representerar den tumörtyp som den anges härstamma från.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Pungdjävlar visar immunitet

Ny forskning tyder på att de tasmanska pungdjuren inte kommer att duka under för den smittsamma cancer som drabbat arten hårt.

Resestipendium till ESOF 2018

Byggstart för ESS Campus

Särlösning för antroposofiska medel bort

Regeringen vill ta bort undantaget som ger möjlighet att ge försäljningstillstånd för antroposofiska medel.

Koffein biomarkör för parkinsons

Snabb ljusprob identiferar kolhydrater

Svenska forskare har utvecklat en snabb och enkel metod för att kartlägga olika typer av kolhydrater i växtmaterial.

Nyhetsbrev

ELISA kan lösa fler narkotikabrott

Arkiv

Ny möjlig princip för cancerterapi

Små molekyler som hämmar ett seleninnehållande enzym visar god effekt mot cancer i musmodeller enligt en studie i Science Translational Medicine.

Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Metabogen får diabetespatent i USA

Ny nanostruktur i spermiesvansar

Med kryoelektrontomografi har forskare hittat en helt ny nanostruktur inne i spermiernas svansar.

Life assays befarar kapitalbrist

300 miljoner till nya material

Nya upptäckter om gonorre

Strukturstudier av membranproteiner på gonorrebakteriens yta ger förhoppningar om möjliga behandlingar, eventuellt vaccin.

Symcel anställer

Nanofilter fångar blodbakterier

Ett blodfilter i nanoskala som effektivt fångar in bakterier vid dialys har utvecklats av kinesiska forskare.

Tumörvaccin fungerar på möss

Ozonskiktet över oss återhämtar sig inte

Ozonskiktet återhämtar sig vid polerna, men det går sämre vid lägre breddgrader som är bebodda.

Produktkandidat för snabbare sårläkning

Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat ett nytt sätt att läka sår snabbare med hjälp av mjölksyrabakterier.

Hon ska leda regeringens nya life science-satsning

När Anders Lönnberg ska göra världsutställning så öppnar regeringen ett life science-kontor på regeringskansliet.

Brittiska kemiföretag flyttar ut

Fossilfritt stål möjligt

SSAB, LKAB och Vattenfall planerar att bygga en världsunik pilotanläggning för fossilfritt stål.

Enzymblock testas i ny studie

Att lansera ett block med designade enzymer som ska bryta ned olika läkemedelsrester när man spolar i toaletten, ut mot konsument är svårt.

Södertälje storsatsar

Södertälje Science Park och nya KTH invigdes på tisdagen. Ambitionen är att stärka Sveriges roll på världsmarknaden inom hållbara produktionsflöden.

Vattenpristagare utsedd

Apoteket plockar bort Pcure

Ska hämma stanken

Brexit ger särläkemedel problem

Ny direktör på Pfizer i Sverige

Mer vetenskap i maten

Novo Nordisk lägger nytt bud

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.217