Hittar tusentals riskgener för hjärtinfarkt

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Tusentals gener och deras samverkan mellan vävnader - som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar - har identifierats i en ny studie publicerad i Science.

Forskningen är ett samarbete mellan Icahn School of Medicine på Mount Sinai i New York, Tartu universitetssjukhus i Estland, Karolinska Institutet och Science for Life Laboratory (SciLifeLab) i Sverige, samt AstraZeneca.

Komplexiteten i samspelet mellan de identifierade sjukdomsgenerna innefattar även processer i kärlväggen som leder till hjärtinfarkt och stroke.

"Genom att analysera genuttryck i flertalet vävnader från hundratals patienter med kranskärlssjukdom, kunde vi identifiera sjukdomsalstrande gener som antingen var specifikt aktiva i enskilda vävnader eller över flera vävnader och då organiserade i gen-nätverk som orsakar kardiometabola sjukdomar, säger professor Johan LM Björkegren, studiens huvudförfattare och sedan 1992 forskare vid Karolinska Institutet i ett pressmeddelande.

Forskningen ingår i STARNET-studien - den första systematiska analysen av RNA-sekvensdata från blod, vaskulära och metaboliska vävnader i levande patienter med kranskärlssjukdom. RNA-sekvenser är kopior av DNA som i varje cell fungerar som mallar för proteinsyntes och på det sättet avgör om en vävnad förblir frisk eller blir sjuk.

"Helgenomstudier s k Genome-wide association studies (GWAS), har de senaste tio åren identifierat tusentals DNA-varianter som ökar risken för folksjukdomar, som kranskärlssjukdom. Emellertid, för att skapa möjligheter för ny diagnostik och nya behandlingar måste vi först in i en ny fas av forskningen. Vi behöver identifiera de gener som regleras av dessa DNA-varianter och bidrar till sjukdomsutvecklingen. Att ta steget bortom GWAS är en förutsättning för att utveckla precisionsmedicin med individualiserad diagnostik och behandlingar, kommenterar Björkegren.

"Forskningsresultaten ger oss avgörande underlag för att kunna identifiera nya mål för läkemedel för hjärtkärl- och metabola sjukdomar, säger Li-Ming Gan, medförfattare till studien och AstraZenecas ansvariga för forskningssamarbetet som pågått under tre års tid.

STARNET lanserades 2007 och omfattar provtagning av flertalet vävnader med betydelse för kranskärlssjukdom från 600 patienter. Genom avancerad dataanalys fann forskarna att studien var mycket relevant för att identifiera sjukdomsgenerna samt hur de samspelar i nätverk som orsakar kranskärlssjukdom, relaterade tillstånd, samt Alzheimers sjukdom.

"En oväntad och potentiellt viktig slutsats är att sjukdomsgener aktiva i bukfetma är av stor betydelse för reglering av blodfettnivåer, säger post-doc Oscar Franzén, studiens försteförfattare och systembiolog i Björkegren laboratorium.

Till exempel, genen PCSK9, som är inblandad i reglering av blodplasmanivåer av det onda kolesterolet (LDL) ökar risken för höga LDL-nivåer på grund av hur genen regleras i bukfetma, inte i levern.

STARNET-studien har genomförts med stöd från University of Tartu, Estland; Estlands Vetenskapsråd; AstraZeneca och Karolinska Institutets gemensamma Translationellt forskningscenter; Clinical Gene Networks AB (partner i EU-stödda projektet CVgenes@target); Leducq-stiftelsen; CAD Genomics and Sphingonet; Ragnar Söderbergs stiftelse; Torsten Söderbergs Stiftelse; Knut and Alice Wallenbergs Stiftelse; American Heart Association; National Institutes of Health samt Veterans Affairs.

Fyra av forskarna har intressen i företaget Clinical Gene Networks AB.

Artikeln är publicerad i Science online den 18 augusti:

Cardiometabolic risk loci share downstream cis- and trans-gene regulation across tissues and diseases.

doi: 10.1126/science.aad6970


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Nyhetsbrev

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Arkiv

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Ny antibiotika med ny mekanism

Ett internationellt forskarlag tillsammans med ett franskt bioteknikbolag rapporterar resultat om en ny klass antibiotika.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

Plus

Inga miljörisker med nanopartiklar

Det finns ingen större orsak till oro när det gäller miljörisker med de vanligaste nanopartiklarna, visar en ny litteraturgenomgång.

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.131