Syntetiska mineral upptäckta i naturen

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Sällsynta mineral hittade i sibiriska gruvor visar sig ha samma struktur som syntetiska metallorganiska ramverk (MOF).

Bland de hetaste nya materialen just nu är en grupp porösa fasta ämnen som kallas metallorganiska ramverk (MOF). De består av två grundkomponenter, en metall och organiska molekyler som tillsammans bildar ett mikroporöst, kristallint material och dök upp i samband med zeolitforskning.

Sedan slutet av 1990-talet har MOFs intresserat forskare på grund av sina formbara egenskaper. Hittills har mer än 20 000 MOFs utvecklats främst för potentiell användning för lagring och separation av gaser.

Nu har forskare från Cananda och Ryssland upptäckt att MOFs också finns i naturen, om än i mycket små mängder, i form av sällsynta mineraler i sibiriska kolgruvor. Upptäckten är publicerad i Science Advances och förändrar helt synen på de populära materialen som designprodukter, kommenterar seniorförfattaren Tomislav Friščić, biträdande professor i kemi vid McGill Universitetet i Montreal. Tanken är att det skulle kunna finnas andra MOF-mineraler, men i betydligt större mängder.

Vägen till upptäckten började för sex år sedan när Friščić läste om mineralerna stepanovit och zhemchuzhnikovit i en kanadensisk minaralogitidskrift. Kristallstrukturen för mineralerna, som upptäcktes från 1940-talet in på 1960-talet i Ryssland, hade inte klarlagts helt. Men de ryska mineraloger som hittade dem hade analyserat den kemiska strukturen och de grundläggande strukturparametrarna med pulverdiffraktion. Parametrarna antydde för Tomislav Friščić att mineralerna kunde likna syntetiska MOFs i strukturen.

Han blev nyfiken och började leta prover av mineralerna hos museer, försäljare och experter, utan framgång. Istället satsade en doktorand i Friščićs grupp på att syntetisera analoger till mineralerna, på labb, och det lyckades.

En större tidskrift sa nej till att publicera resultaten med hänvisning till att den ursprungliga beskrivningen av mineralerna hade publicerats i en obskyr, rysk tidskrift.

Men så kom ett genombrott. Via en kristallografikollega i Venezuela fick de kontakt med två framstående ryska mineraloger Sergey Krivovichev, S:t Petersburgs Universitet och Igor Pekov, Lomonosov Moskva State University.

De fick tag i de ursprungliga proverna av de två sällsynta mineralerna som hittats decennier tidigare i en kolgruva djupt ned i permafrosten i Sibirien. Dessutom kunde de fastställa kristallstrukturen och bekräfta McGill-forskarnas labbsyntes.

Stepanovit och zhemchuzhnikovit har samma bikakelika struktur som MOFs om än inte densamma som de allra häftigaste varianterna som utvecklas för användning för koldioxidinfångning eller för vätelagring.

Nu söker därför Friščić och hans grupp efter fler och mer elaborerade mineraler och som dessutom finns i större mängder. Men de två som konstaterats vara naturliga MOFs innebär ett paradigmskifte, enligt Friščić.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Ny superdator för svenska forskare

Nyhetsbrev

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Arkiv

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Ny antibiotika med ny mekanism

Ett internationellt forskarlag tillsammans med ett franskt bioteknikbolag rapporterar resultat om en ny klass antibiotika.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.112