23948sdkhjf

Oden lättar ankar mot Arktis

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Tisdag den 9 augusti lättar isbrytaren Oden ankar från Longyearbyen på Svalbard och expeditionen Arctic Ocean 2016 inleds.

Under det första intensiva dygnet besöks expeditionen av Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, som ska få en praktisk inblick i svensk arktisk forskning och i det internationella forskningssamarbetet i Arktis.

"Sverige har etablerat sig som en ledande forskningsnation i Arktis och det är viktigt att vi fortsätter bidra, bland annat till den viktiga miljöforskningen i Arktis", säger Polarforskningssekretariatets föreståndare Björn Dahlbäck.

Expeditionen Arctic Ocean 2016, ett svensk-kanadensiskt samarbete, pågår mellan 8 augusti och 20 september. Oden utgår från Longyearbyen och möter den kanadensiska isbrytaren Louis S. St-Laurent utanför Svalbard. Fartygen ska arbeta tillsammans under rutten, som går genom Arktiska oceanen mot Nordpolen, för provtagningar främst i Amundsenbassängen och områdena kring undervattensbergskedjorna Lomonosovryggen och Alpharyggen.

Efter ca fyra veckor avslutas det gemensamma arbetet, Oden vänder då söderut mot Svalbard och Louis S. St-Laurent fortsätter västerut mot Kugluktuk i Nunavut.

Det kanadensiska forskningsprogrammet ska samla in data om den kanadensiska kontinentalsockelns utsträckning. Data kommer att ligga till grund för Kanadas anspråk på områden som är en förlängning av landets kontinentalsockel enligt FN:s havsrättskonvention.

Forskare ombord på båda fartygen ska kartlägga havsbottnens utseende och uppbyggnad.

Forskningsledare är Mary-Lynn Dickson , Natural Resources, Canada, på den kanadensiska isbrytaren Louis S. St Laurent
tillsammans med Katarina Gårdfeldt , Oorganisk Miljökemi, Chalmers, på Oden. Hon är också föreståndare för Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV.

De svenska forskningsprojekten har inriktning på miljökemi, maringeologi och atmosfärforskning. Ombord finns även danska och norska forskningsprojekt inom maringeologi respektive isteknik.

Det miljökemiska projektet undersöker mönster för nedfall och återföring av tungmetaller, framförallt kvicksilver, i luft, hav, snö och is. Ett av syftena är att studera havsisens roll i transporten av föroreningar.

Till exempel tror forskare att havsisen i polarområdena fungerar som ett lock som stänger inne löst gasformigt kvicksilver (DGM) och hindrar det från att transporteras från havsytan till atmosfären. Därför är det intressant att mäta koncentrationen av kvicksilver och andra föroreningar i både isfria och istäckta områden. Den typen av data är viktiga för att kunna uppskatta ansamlingen av föroreningar i ett Arktis som påverkas av klimatförändringarna.

Forskarna ska bland annat göra luftmätningar och samla in prover från iskärnor, snö och havsvatten. Vattenprover kommer att insamlas med hjälp av CTD-provtagare för data om salthalt, temperatur och djup. Data från CTD-mätningarna stödjer också de seismiska och hydrografiska provtagningarna.

Forskningsledare är Katarina Gårdfeldt.

Inom det maringeologiska projektet används s k flerstråligt ekolod och sedimentekolod för att kartlägga havsbottens och de översta sedimentlagrens utseende och uppbyggnad. Utifrån insamlad data går det att hitta lämpliga platser för att ta upp sedimentkärnor från havsbotten med hjälp av kolvlod.

Sedimentkärnorna fungerar som ett arkiv som kan ge ledtrådar om Arktiska oceanens geologiska och oceanografiska utveckling.

Forskningsledare är Martin Jakobsson, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet.

Atmosfärforskarna kommer att undersöka energiutbytet i gränsskiktet, det vill säga de 1–2 kilometer av atmosfären som är närmast jordytan. Med hjälp av kontinuerliga mätningar kommer forskarna att samla in data om energiutbytet av värme, vatten och moment mellan atmosfär och hav. De kommer också att mäta flöden av aerosoler och växthusgaser samt undersöka vilken inverkan låga moln har på energibalansen vid havsytan.

Analys av insamlad data bidrar till en ökad förståelse av viktiga klimatprocesser i Arktis, vilket är en hörnsten för att kunna utveckla bättre modeller för väder och klimat.

Forskningsledare är Michael Tjernström, Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet.

Havsismätningar från Oden under gång: Projektet är en test av möjligheten att använda en isradar för att göra kontinuerliga mätningar av havsisens tjocklek under gång. Olika antenntyper och olika frekvensomfång testas och mjukvaran anpassas för bruk från ett fartyg. Tanken är att mätningarna i framtiden ska kunna avläsas i realtid. Radarsystemet har tidigare använts för snö- och isdjupsmätningar i Antarktis och i svenska fjällen. Forskningsledare är Per Holmlund, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet.

Polarforskningssekretariatet har bjudit in ett tiotal forskare som är tidigt i sin karriär och som kommer att arbeta inom olika forskningsområden, med en senior forskare som mentor, och därmed få en omfattande utbildning i marina fältmetoder. Två forskare kommer att arbeta med utökade forskningsprojekt; ett kring mikroplaster i havet och ett om aerosoler.

Regissören Åsa Johannisson, Stockholms konstnärliga högskola samt konstnärlig ledare för Cirkus i Glasriket, kommer att delta i expeditionen inom ramen för Polarforskningssekretariatets konstnärsprogram.

Forskargruppen på Oden består av 45 personer (12 kvinnor och 33 män) som representerar 14 nationaliteter med flest deltagare från Sverige, Danmark, Kanada, Storbritannien. Övriga kommer från Ryssland, Australien, USA, Colombia, Spanien, Polen Norge, Tyskland, Trinidad och Island. Besättningen består av 23 personer.

På kanadensiska isbrytaren Louis S. St-Laurent finns 24 expeditionsdeltagare i forskargruppen och en besättning på 49 personer. I forskargruppen ingår även en kanadensisk lärare.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Läkemedelskongress läggs ner

Jätteexperiment för att locka kompetens

På Kemins Dag den 19-20 oktober genomför 110 000 barn och ungdomar från runt 1 000 skolor Sveriges största kemiexperiment.

236 miljoner till forskningsinstrument

SSF delar ut drygt 236 miljoner kronor till 33 projekt för att främja utvecklingen av nya instrument, metoder och tekniker i forskningen.

"Sömnknapp" i hjärnan hittad

Forskare visar i en ny studie på möss att specifika nervceller i hjärnan i en del av hypotalamus kallad ventrolaterala preoptiska arean (VLPO) är avgörande för normal sömn.

Baxter flyttar produktionen från Lund

Det amerikanska medicinteknikbolaget Baxter International flyttar all produktion från Lund till Italien och drar även ned på forskning och utveckling.

Nanopartiklar antidot vid ormbett

Designade nanopartiklar som binder toxiner i ormgift kan bli en effektiv behandling mot vävnadsnekros.

Nyhetsbrev

BioWorks lanserar kromatografiprodukt

Arkiv

MetaboGen klar för klinisk studie

Göteborgsföretagets första produkt – nästa generations probiotika – är nu klar att användas i en säkerhetsstudie.

Så funkar det på molekylär nivå

Forskare vid bl a kemiska institutionen, Umeå universitet, har lyckats simulera hur kolhydrater tas upp från cellens utsida av transportproteinet LacY.

400-årigt kemibolag byter namn

Startar testbädd för elektrolys

RISE och Swerim utvecklar ny testbädd för elektrolys och vätgastillämpningar i industrin vid Luleå tekniska universitet.

Ny grupp för plaståtervinninng

Det är nu klart att Sverige ska driva en ny internationell arbetsgrupp inom den internationella standardiseringsorganisationen ISO för plaståtervinning.

Umeåbolag sluter globalt avtal

"Jag är väldigt glad att hon fick priset"

Lynn Kamerlin, beräkningskemist och professor i biokemi vid Uppsala universitet, som själv jobbar med proteinevolution, träffade en av Nobelpristagarna, Frances Arnold så sent som i maj.

30 miljoner till malariaforskning

Oliver Billker, ny föreståndare vid Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS), Umeå universitet, får 30 miljoner kronor under sex år för att studera genfunktion hos parasiter.

Kemipris till bättre enzymer och fagdisplay

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2018 till två amerikaner och en britt.

Forskningsinstitut delas

Mikroplast i Stockholms stad

Kvinna får dela fysikpriset!

Donna Strickland heter en av årets tre fysikpristagare och än en gång är det lasern som prisas, eller rättare sagt laseruppfinningar som bl a gör det möjligt att studera kemiska reaktioner i realtid.

Tävla i europeisk kemikaliesäkerhet

Europeiska Arbetsmiljöbyrån har startat en kampanj för att förbättra kemikaliehanteringen på arbetsplatser inom EU. Företag inbjuds att tävla.

Migränläkemedel godkänt

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt galcanezumab, ytterligare en s k CGRP-antikropp mot svår migrän.

Ny vd för Probi

4

Dubbdäck tar fler liv än de räddar

Dubbarna river upp asfalt, vilket skördar fler liv än dubbarna räddar, enligt en ny studie inom ramen för programmet Mistra Environmental Nanosafety.

Nobelpriset för banbrytande cancerupptäckt

James P Allison och Tasuku Honjo har utsetts till 2018 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin.

Hon tar över ansvaret i Mercodia

Fernströmpris till Huntington-forskare

Zealand Pharma säljer för 1,8 miljarder

Supersnabb cyaniddetektor

Årets bioteknikbyggare

Patent godkänt i Japan

Ny topp till Sobi

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.184