Oden lättar ankar mot Arktis

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Tisdag den 9 augusti lättar isbrytaren Oden ankar från Longyearbyen på Svalbard och expeditionen Arctic Ocean 2016 inleds.

Under det första intensiva dygnet besöks expeditionen av Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, som ska få en praktisk inblick i svensk arktisk forskning och i det internationella forskningssamarbetet i Arktis.

"Sverige har etablerat sig som en ledande forskningsnation i Arktis och det är viktigt att vi fortsätter bidra, bland annat till den viktiga miljöforskningen i Arktis", säger Polarforskningssekretariatets föreståndare Björn Dahlbäck.

Expeditionen Arctic Ocean 2016, ett svensk-kanadensiskt samarbete, pågår mellan 8 augusti och 20 september. Oden utgår från Longyearbyen och möter den kanadensiska isbrytaren Louis S. St-Laurent utanför Svalbard. Fartygen ska arbeta tillsammans under rutten, som går genom Arktiska oceanen mot Nordpolen, för provtagningar främst i Amundsenbassängen och områdena kring undervattensbergskedjorna Lomonosovryggen och Alpharyggen.

Efter ca fyra veckor avslutas det gemensamma arbetet, Oden vänder då söderut mot Svalbard och Louis S. St-Laurent fortsätter västerut mot Kugluktuk i Nunavut.

Det kanadensiska forskningsprogrammet ska samla in data om den kanadensiska kontinentalsockelns utsträckning. Data kommer att ligga till grund för Kanadas anspråk på områden som är en förlängning av landets kontinentalsockel enligt FN:s havsrättskonvention.

Forskare ombord på båda fartygen ska kartlägga havsbottnens utseende och uppbyggnad.

Forskningsledare är Mary-Lynn Dickson , Natural Resources, Canada, på den kanadensiska isbrytaren Louis S. St Laurent
tillsammans med Katarina Gårdfeldt , Oorganisk Miljökemi, Chalmers, på Oden. Hon är också föreståndare för Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV.

De svenska forskningsprojekten har inriktning på miljökemi, maringeologi och atmosfärforskning. Ombord finns även danska och norska forskningsprojekt inom maringeologi respektive isteknik.

Det miljökemiska projektet undersöker mönster för nedfall och återföring av tungmetaller, framförallt kvicksilver, i luft, hav, snö och is. Ett av syftena är att studera havsisens roll i transporten av föroreningar.

Till exempel tror forskare att havsisen i polarområdena fungerar som ett lock som stänger inne löst gasformigt kvicksilver (DGM) och hindrar det från att transporteras från havsytan till atmosfären. Därför är det intressant att mäta koncentrationen av kvicksilver och andra föroreningar i både isfria och istäckta områden. Den typen av data är viktiga för att kunna uppskatta ansamlingen av föroreningar i ett Arktis som påverkas av klimatförändringarna.

Forskarna ska bland annat göra luftmätningar och samla in prover från iskärnor, snö och havsvatten. Vattenprover kommer att insamlas med hjälp av CTD-provtagare för data om salthalt, temperatur och djup. Data från CTD-mätningarna stödjer också de seismiska och hydrografiska provtagningarna.

Forskningsledare är Katarina Gårdfeldt.

Inom det maringeologiska projektet används s k flerstråligt ekolod och sedimentekolod för att kartlägga havsbottens och de översta sedimentlagrens utseende och uppbyggnad. Utifrån insamlad data går det att hitta lämpliga platser för att ta upp sedimentkärnor från havsbotten med hjälp av kolvlod.

Sedimentkärnorna fungerar som ett arkiv som kan ge ledtrådar om Arktiska oceanens geologiska och oceanografiska utveckling.

Forskningsledare är Martin Jakobsson, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet.

Atmosfärforskarna kommer att undersöka energiutbytet i gränsskiktet, det vill säga de 1–2 kilometer av atmosfären som är närmast jordytan. Med hjälp av kontinuerliga mätningar kommer forskarna att samla in data om energiutbytet av värme, vatten och moment mellan atmosfär och hav. De kommer också att mäta flöden av aerosoler och växthusgaser samt undersöka vilken inverkan låga moln har på energibalansen vid havsytan.

Analys av insamlad data bidrar till en ökad förståelse av viktiga klimatprocesser i Arktis, vilket är en hörnsten för att kunna utveckla bättre modeller för väder och klimat.

Forskningsledare är Michael Tjernström, Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet.

Havsismätningar från Oden under gång: Projektet är en test av möjligheten att använda en isradar för att göra kontinuerliga mätningar av havsisens tjocklek under gång. Olika antenntyper och olika frekvensomfång testas och mjukvaran anpassas för bruk från ett fartyg. Tanken är att mätningarna i framtiden ska kunna avläsas i realtid. Radarsystemet har tidigare använts för snö- och isdjupsmätningar i Antarktis och i svenska fjällen. Forskningsledare är Per Holmlund, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet.

Polarforskningssekretariatet har bjudit in ett tiotal forskare som är tidigt i sin karriär och som kommer att arbeta inom olika forskningsområden, med en senior forskare som mentor, och därmed få en omfattande utbildning i marina fältmetoder. Två forskare kommer att arbeta med utökade forskningsprojekt; ett kring mikroplaster i havet och ett om aerosoler.

Regissören Åsa Johannisson, Stockholms konstnärliga högskola samt konstnärlig ledare för Cirkus i Glasriket, kommer att delta i expeditionen inom ramen för Polarforskningssekretariatets konstnärsprogram.

Forskargruppen på Oden består av 45 personer (12 kvinnor och 33 män) som representerar 14 nationaliteter med flest deltagare från Sverige, Danmark, Kanada, Storbritannien. Övriga kommer från Ryssland, Australien, USA, Colombia, Spanien, Polen Norge, Tyskland, Trinidad och Island. Besättningen består av 23 personer.

På kanadensiska isbrytaren Louis S. St-Laurent finns 24 expeditionsdeltagare i forskargruppen och en besättning på 49 personer. I forskargruppen ingår även en kanadensisk lärare.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Ny superdator för svenska forskare

Nyhetsbrev

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Arkiv

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Ny antibiotika med ny mekanism

Ett internationellt forskarlag tillsammans med ett franskt bioteknikbolag rapporterar resultat om en ny klass antibiotika.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.125