Oden lättar ankar mot Arktis

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Tisdag den 9 augusti lättar isbrytaren Oden ankar från Longyearbyen på Svalbard och expeditionen Arctic Ocean 2016 inleds.

Under det första intensiva dygnet besöks expeditionen av Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, som ska få en praktisk inblick i svensk arktisk forskning och i det internationella forskningssamarbetet i Arktis.

"Sverige har etablerat sig som en ledande forskningsnation i Arktis och det är viktigt att vi fortsätter bidra, bland annat till den viktiga miljöforskningen i Arktis", säger Polarforskningssekretariatets föreståndare Björn Dahlbäck.

Expeditionen Arctic Ocean 2016, ett svensk-kanadensiskt samarbete, pågår mellan 8 augusti och 20 september. Oden utgår från Longyearbyen och möter den kanadensiska isbrytaren Louis S. St-Laurent utanför Svalbard. Fartygen ska arbeta tillsammans under rutten, som går genom Arktiska oceanen mot Nordpolen, för provtagningar främst i Amundsenbassängen och områdena kring undervattensbergskedjorna Lomonosovryggen och Alpharyggen.

Efter ca fyra veckor avslutas det gemensamma arbetet, Oden vänder då söderut mot Svalbard och Louis S. St-Laurent fortsätter västerut mot Kugluktuk i Nunavut.

Det kanadensiska forskningsprogrammet ska samla in data om den kanadensiska kontinentalsockelns utsträckning. Data kommer att ligga till grund för Kanadas anspråk på områden som är en förlängning av landets kontinentalsockel enligt FN:s havsrättskonvention.

Forskare ombord på båda fartygen ska kartlägga havsbottnens utseende och uppbyggnad.

Forskningsledare är Mary-Lynn Dickson , Natural Resources, Canada, på den kanadensiska isbrytaren Louis S. St Laurent
tillsammans med Katarina Gårdfeldt , Oorganisk Miljökemi, Chalmers, på Oden. Hon är också föreståndare för Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV.

De svenska forskningsprojekten har inriktning på miljökemi, maringeologi och atmosfärforskning. Ombord finns även danska och norska forskningsprojekt inom maringeologi respektive isteknik.

Det miljökemiska projektet undersöker mönster för nedfall och återföring av tungmetaller, framförallt kvicksilver, i luft, hav, snö och is. Ett av syftena är att studera havsisens roll i transporten av föroreningar.

Till exempel tror forskare att havsisen i polarområdena fungerar som ett lock som stänger inne löst gasformigt kvicksilver (DGM) och hindrar det från att transporteras från havsytan till atmosfären. Därför är det intressant att mäta koncentrationen av kvicksilver och andra föroreningar i både isfria och istäckta områden. Den typen av data är viktiga för att kunna uppskatta ansamlingen av föroreningar i ett Arktis som påverkas av klimatförändringarna.

Forskarna ska bland annat göra luftmätningar och samla in prover från iskärnor, snö och havsvatten. Vattenprover kommer att insamlas med hjälp av CTD-provtagare för data om salthalt, temperatur och djup. Data från CTD-mätningarna stödjer också de seismiska och hydrografiska provtagningarna.

Forskningsledare är Katarina Gårdfeldt.

Inom det maringeologiska projektet används s k flerstråligt ekolod och sedimentekolod för att kartlägga havsbottens och de översta sedimentlagrens utseende och uppbyggnad. Utifrån insamlad data går det att hitta lämpliga platser för att ta upp sedimentkärnor från havsbotten med hjälp av kolvlod.

Sedimentkärnorna fungerar som ett arkiv som kan ge ledtrådar om Arktiska oceanens geologiska och oceanografiska utveckling.

Forskningsledare är Martin Jakobsson, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet.

Atmosfärforskarna kommer att undersöka energiutbytet i gränsskiktet, det vill säga de 1–2 kilometer av atmosfären som är närmast jordytan. Med hjälp av kontinuerliga mätningar kommer forskarna att samla in data om energiutbytet av värme, vatten och moment mellan atmosfär och hav. De kommer också att mäta flöden av aerosoler och växthusgaser samt undersöka vilken inverkan låga moln har på energibalansen vid havsytan.

Analys av insamlad data bidrar till en ökad förståelse av viktiga klimatprocesser i Arktis, vilket är en hörnsten för att kunna utveckla bättre modeller för väder och klimat.

Forskningsledare är Michael Tjernström, Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet.

Havsismätningar från Oden under gång: Projektet är en test av möjligheten att använda en isradar för att göra kontinuerliga mätningar av havsisens tjocklek under gång. Olika antenntyper och olika frekvensomfång testas och mjukvaran anpassas för bruk från ett fartyg. Tanken är att mätningarna i framtiden ska kunna avläsas i realtid. Radarsystemet har tidigare använts för snö- och isdjupsmätningar i Antarktis och i svenska fjällen. Forskningsledare är Per Holmlund, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet.

Polarforskningssekretariatet har bjudit in ett tiotal forskare som är tidigt i sin karriär och som kommer att arbeta inom olika forskningsområden, med en senior forskare som mentor, och därmed få en omfattande utbildning i marina fältmetoder. Två forskare kommer att arbeta med utökade forskningsprojekt; ett kring mikroplaster i havet och ett om aerosoler.

Regissören Åsa Johannisson, Stockholms konstnärliga högskola samt konstnärlig ledare för Cirkus i Glasriket, kommer att delta i expeditionen inom ramen för Polarforskningssekretariatets konstnärsprogram.

Forskargruppen på Oden består av 45 personer (12 kvinnor och 33 män) som representerar 14 nationaliteter med flest deltagare från Sverige, Danmark, Kanada, Storbritannien. Övriga kommer från Ryssland, Australien, USA, Colombia, Spanien, Polen Norge, Tyskland, Trinidad och Island. Besättningen består av 23 personer.

På kanadensiska isbrytaren Louis S. St-Laurent finns 24 expeditionsdeltagare i forskargruppen och en besättning på 49 personer. I forskargruppen ingår även en kanadensisk lärare.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.131