Oden lättar ankar mot Arktis

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Tisdag den 9 augusti lättar isbrytaren Oden ankar från Longyearbyen på Svalbard och expeditionen Arctic Ocean 2016 inleds.

Under det första intensiva dygnet besöks expeditionen av Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, som ska få en praktisk inblick i svensk arktisk forskning och i det internationella forskningssamarbetet i Arktis.

"Sverige har etablerat sig som en ledande forskningsnation i Arktis och det är viktigt att vi fortsätter bidra, bland annat till den viktiga miljöforskningen i Arktis", säger Polarforskningssekretariatets föreståndare Björn Dahlbäck.

Expeditionen Arctic Ocean 2016, ett svensk-kanadensiskt samarbete, pågår mellan 8 augusti och 20 september. Oden utgår från Longyearbyen och möter den kanadensiska isbrytaren Louis S. St-Laurent utanför Svalbard. Fartygen ska arbeta tillsammans under rutten, som går genom Arktiska oceanen mot Nordpolen, för provtagningar främst i Amundsenbassängen och områdena kring undervattensbergskedjorna Lomonosovryggen och Alpharyggen.

Efter ca fyra veckor avslutas det gemensamma arbetet, Oden vänder då söderut mot Svalbard och Louis S. St-Laurent fortsätter västerut mot Kugluktuk i Nunavut.

Det kanadensiska forskningsprogrammet ska samla in data om den kanadensiska kontinentalsockelns utsträckning. Data kommer att ligga till grund för Kanadas anspråk på områden som är en förlängning av landets kontinentalsockel enligt FN:s havsrättskonvention.

Forskare ombord på båda fartygen ska kartlägga havsbottnens utseende och uppbyggnad.

Forskningsledare är Mary-Lynn Dickson, Natural Resources, Canada, på den kanadensiska isbrytaren Louis S. St Laurent
tillsammans med Katarina Gårdfeldt, Oorganisk Miljökemi, Chalmers, på Oden. Hon är också föreståndare för Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV.

De svenska forskningsprojekten har inriktning på miljökemi, maringeologi och atmosfärforskning. Ombord finns även danska och norska forskningsprojekt inom maringeologi respektive isteknik.

Det miljökemiska projektet undersöker mönster för nedfall och återföring av tungmetaller, framförallt kvicksilver, i luft, hav, snö och is. Ett av syftena är att studera havsisens roll i transporten av föroreningar.

Till exempel tror forskare att havsisen i polarområdena fungerar som ett lock som stänger inne löst gasformigt kvicksilver (DGM) och hindrar det från att transporteras från havsytan till atmosfären. Därför är det intressant att mäta koncentrationen av kvicksilver och andra föroreningar i både isfria och istäckta områden. Den typen av data är viktiga för att kunna uppskatta ansamlingen av föroreningar i ett Arktis som påverkas av klimatförändringarna.

Forskarna ska bland annat göra luftmätningar och samla in prover från iskärnor, snö och havsvatten. Vattenprover kommer att insamlas med hjälp av CTD-provtagare för data om salthalt, temperatur och djup. Data från CTD-mätningarna stödjer också de seismiska och hydrografiska provtagningarna.

Forskningsledare är Katarina Gårdfeldt.

Inom det maringeologiska projektet används s k flerstråligt ekolod och sedimentekolod för att kartlägga havsbottens och de översta sedimentlagrens utseende och uppbyggnad. Utifrån insamlad data går det att hitta lämpliga platser för att ta upp sedimentkärnor från havsbotten med hjälp av kolvlod.

Sedimentkärnorna fungerar som ett arkiv som kan ge ledtrådar om Arktiska oceanens geologiska och oceanografiska utveckling.

Forskningsledare är Martin Jakobsson, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet.

Atmosfärforskarna kommer att undersöka energiutbytet i gränsskiktet, det vill säga de 1–2 kilometer av atmosfären som är närmast jordytan. Med hjälp av kontinuerliga mätningar kommer forskarna att samla in data om energiutbytet av värme, vatten och moment mellan atmosfär och hav. De kommer också att mäta flöden av aerosoler och växthusgaser samt undersöka vilken inverkan låga moln har på energibalansen vid havsytan.

Analys av insamlad data bidrar till en ökad förståelse av viktiga klimatprocesser i Arktis, vilket är en hörnsten för att kunna utveckla bättre modeller för väder och klimat.

Forskningsledare är Michael Tjernström, Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet.

Havsismätningar från Oden under gång: Projektet är en test av möjligheten att använda en isradar för att göra kontinuerliga mätningar av havsisens tjocklek under gång. Olika antenntyper och olika frekvensomfång testas och mjukvaran anpassas för bruk från ett fartyg. Tanken är att mätningarna i framtiden ska kunna avläsas i realtid. Radarsystemet har tidigare använts för snö- och isdjupsmätningar i Antarktis och i svenska fjällen. Forskningsledare är Per Holmlund, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet.

Polarforskningssekretariatet har bjudit in ett tiotal forskare som är tidigt i sin karriär och som kommer att arbeta inom olika forskningsområden, med en senior forskare som mentor, och därmed få en omfattande utbildning i marina fältmetoder. Två forskare kommer att arbeta med utökade forskningsprojekt; ett kring mikroplaster i havet och ett om aerosoler.

Regissören Åsa Johannisson, Stockholms konstnärliga högskola samt konstnärlig ledare för Cirkus i Glasriket, kommer att delta i expeditionen inom ramen för Polarforskningssekretariatets konstnärsprogram.

Forskargruppen på Oden består av 45 personer (12 kvinnor och 33 män) som representerar 14 nationaliteter med flest deltagare från Sverige, Danmark, Kanada, Storbritannien. Övriga kommer från Ryssland, Australien, USA, Colombia, Spanien, Polen Norge, Tyskland, Trinidad och Island. Besättningen består av 23 personer.

På kanadensiska isbrytaren Louis S. St-Laurent finns 24 expeditionsdeltagare i forskargruppen och en besättning på 49 personer. I forskargruppen ingår även en kanadensisk lärare.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Inkubatorer rankade globalt

Gentekniknämndens rapport klar

Nu har Gentekniknämnden publicerat sin årliga rapport Genteknikens utveckling.

Peptider kan bli framtidens läkemedel

Tyska forskare rapporterar ett genombrott i arbetet med att göra små proteiner tillgängliga som läkemedel i pillerform.

Mer mikroplast från textil än mat

Den exponering för mikroplast som vi utsätts för kan vara betydligt högre än den som kommer från livsmedel och dricksvatten. Det visar en ny studie som forskare vid Göteborgs universitet deltagit i.

Bjud in fler kvinnliga forskare

En kvinnlig doktorand är mest trolig att hålla sig till den avsatta talartiden visar en ny studie.

Billig katalysator för vätgasproduktion

KTH-forskare publicerar nya resultat om en katalysator för att spjälka vatten till vätgas (och syre) med elektrolys, hittills en kostsam flaskhals.

Nyhetsbrev

Nytt svensk-danskt nätverk

Medicon Valley Medtech Network är ett nybildat svensk-danskt medtech-nätverk, som ska bidra till att synliggöra nya affärsmöjligheter över Öresund.

Arkiv

Enzymforskare prisas

Lynn Kamerlin, professor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Strukturbiologi, Uppsala universitet, får årets The Svedbergpris.

Ny portal för citizen science

I ett nytt samarbetsprojekt byggs nu en ny webbportal för medborgarforskning där forskare och vanliga medborgare hjälps åt att undersöka saker vetenskapligt.

Biodrivmedel ökar

Positiva resultat för Kancera

Läkemedelsutvecklande bolaget Kancera rapporterar positiva resultat från en Fas I-studie med sin immunreglerande småmolekylära läkemedelskandidat.

Pungdjävlar visar immunitet

Ny forskning tyder på att de tasmanska pungdjuren inte kommer att duka under för den smittsamma cancer som drabbat arten hårt.

Resestipendium till ESOF 2018

Byggstart för ESS Campus

Särlösning för antroposofiska medel bort

Regeringen vill ta bort undantaget som ger möjlighet att ge försäljningstillstånd för antroposofiska medel.

Koffein biomarkör för parkinsons

Snabb ljusprob identiferar kolhydrater

Svenska forskare har utvecklat en snabb och enkel metod för att kartlägga olika typer av kolhydrater i växtmaterial.

ELISA kan lösa fler narkotikabrott

Ny möjlig princip för cancerterapi

Små molekyler som hämmar ett seleninnehållande enzym visar god effekt mot cancer i musmodeller enligt en studie i Science Translational Medicine.

Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Metabogen får diabetespatent i USA

Ny nanostruktur i spermiesvansar

Med kryoelektrontomografi har forskare hittat en helt ny nanostruktur inne i spermiernas svansar.

Life assays befarar kapitalbrist

300 miljoner till nya material

Tumörvaccin fungerar på möss

Vattenpristagare utsedd

Apoteket plockar bort Pcure

Ska hämma stanken

Brexit ger särläkemedel problem

Ny direktör på Pfizer i Sverige

Mer vetenskap i maten

Novo Nordisk lägger nytt bud

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.175