Ozonhålet krymper tack vare förbud

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Forskare rapporterar i Science att hålet i ozonlagret har krympt, i genomsnitt fyra miljoner kvadratkilometer sedan år 2000. Mätningarna är från september månad varje år, då ozonhålet börjar öppnas.

Studien som publicerades i Science den 30 juni konstaterar att utfasningen av klorfluorkarboner (CFC) innebär att ozonlagret väntas återhämta sig, långsamt. Industrikemikalierna CFC som tidigare användes bl a i sprayflaskor och kylanläggningar kan finnas kvar i atmosfären i mer än 50 år. Det betyder att ozonhålet inte kan vara "läkt" förrän tidigast 2050 eller 2060.

Det extremt tunna ozonlagret är det som skyddar livet på jorden från solens ultravioletta strålar.

Det s k Montrealprotokollet från 1987, en internationell överenskommelse om att sluta tillverka och använda CFC, och som ratificerades av samtliga FNs medlemsstater har blivit en stor framgång.

Enligt en uppskattning från FN har två miljoner fall av hudcancer kunnat undvikas tack vare utfasningen av CFC.

I oktober förra året upptäckte forskare till sin förskräckelse att ozonhålet över Antarktis var större än någonsin. Nu tror man sig veta att det beror på vulkanutbrott i Chile och att det var tillfälligt.

Det största ozonhålet finns just över Antarktis. Den extrema kylan där tros skapa en förstärkningseffekt som gör ozonnedbrytningen större. Det starkare ultravioletta ljuset tros ha orsakat förändringar hos plankton men det mycket begränsade djurlivet, som pingviner tros inte ha tagit skada.

"Om du ska ha ett ozonhål någonstans i världen så är det i Antarktis där det inte finns så mycket liv. Det var kanariefågeln i kolgruvan som visade oss att om vi inte slutade med CFC skulle vi få stora problem. Storbritannien, t ex har 5 procent mindre ozon än för 30 år sedan men det skulle varit dubbelt så illa utan utfasningen, med problem med hudcancer, ögonskador och skador på grödor", kommenterar ledaren för studien Susan Solomon, Massachusetts Institute of Technology.

Tre forskare mottog Nobelpriset i kemi 1995 för den forskning som ledde fram till insikten om nedbrytningen av ozonlagret och klorfluorkarbonernas roll. En av de tre forskarna, Paul J Crutzen disputerade och forskade vid Stockholms universitet, meteorologiska institutet (MISU).

90 procent av ozonet finns i stratosfären på 10-50 km höjd, det vi kallar ozonskiktet, som möjliggör liv på jorden genom att absorbera större delen av den ultravioletta strålningen. Om allt atmosfäriskt ozon skulle tryckas ihop, vid den temperatur och det tryck som råder vid jordytan blir tjockleken 2-5 mm. En enda kloratom kan katalysera nedbrytningen av mer än 100 000 ozonmolekyler.

Artikeln i Science

Emergence of healing in the Antarctic ozone layer

Se bilder av ozonhålets förändring här



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Positiva resultat för Kancera

Läkemedelsutvecklande bolaget Kancera rapporterar positiva resultat från en Fas I-studie med sin immunreglerande småmolekylära läkemedelskandidat.

Pungdjävlar visar immunitet

Ny forskning tyder på att de tasmanska pungdjuren inte kommer att duka under för den smittsamma cancer som drabbat arten hårt.

Resestipendium till ESOF 2018

Byggstart för ESS Campus

Särlösning för antroposofiska medel bort

Regeringen vill ta bort undantaget som ger möjlighet att ge försäljningstillstånd för antroposofiska medel.

Koffein biomarkör för parkinsons

Nyhetsbrev

Snabb ljusprob identiferar kolhydrater

Svenska forskare har utvecklat en snabb och enkel metod för att kartlägga olika typer av kolhydrater i växtmaterial.

Arkiv

ELISA kan lösa fler narkotikabrott

Ny möjlig princip för cancerterapi

Små molekyler som hämmar ett seleninnehållande enzym visar god effekt mot cancer i musmodeller enligt en studie i Science Translational Medicine.

Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Metabogen får diabetespatent i USA

Ny nanostruktur i spermiesvansar

Med kryoelektrontomografi har forskare hittat en helt ny nanostruktur inne i spermiernas svansar.

Life assays befarar kapitalbrist

300 miljoner till nya material

Nya upptäckter om gonorre

Strukturstudier av membranproteiner på gonorrebakteriens yta ger förhoppningar om möjliga behandlingar, eventuellt vaccin.

Symcel anställer

Nanofilter fångar blodbakterier

Ett blodfilter i nanoskala som effektivt fångar in bakterier vid dialys har utvecklats av kinesiska forskare.

Tumörvaccin fungerar på möss

Ozonskiktet över oss återhämtar sig inte

Ozonskiktet återhämtar sig vid polerna, men det går sämre vid lägre breddgrader som är bebodda.

Produktkandidat för snabbare sårläkning

Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat ett nytt sätt att läka sår snabbare med hjälp av mjölksyrabakterier.

Hon ska leda regeringens nya life science-satsning

När Anders Lönnberg ska göra världsutställning så öppnar regeringen ett life science-kontor på regeringskansliet.

Brittiska kemiföretag flyttar ut

Fossilfritt stål möjligt

SSAB, LKAB och Vattenfall planerar att bygga en världsunik pilotanläggning för fossilfritt stål.

Enzymblock testas i ny studie

Att lansera ett block med designade enzymer som ska bryta ned olika läkemedelsrester när man spolar i toaletten, ut mot konsument är svårt.

Vattenpristagare utsedd

Apoteket plockar bort Pcure

Ska hämma stanken

Brexit ger särläkemedel problem

Ny direktör på Pfizer i Sverige

Mer vetenskap i maten

Novo Nordisk lägger nytt bud

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.166