Ozonhålet krymper tack vare förbud

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Forskare rapporterar i Science att hålet i ozonlagret har krympt, i genomsnitt fyra miljoner kvadratkilometer sedan år 2000. Mätningarna är från september månad varje år, då ozonhålet börjar öppnas.

Studien som publicerades i Science den 30 juni konstaterar att utfasningen av klorfluorkarboner (CFC) innebär att ozonlagret väntas återhämta sig, långsamt. Industrikemikalierna CFC som tidigare användes bl a i sprayflaskor och kylanläggningar kan finnas kvar i atmosfären i mer än 50 år. Det betyder att ozonhålet inte kan vara "läkt" förrän tidigast 2050 eller 2060.

Det extremt tunna ozonlagret är det som skyddar livet på jorden från solens ultravioletta strålar.

Det s k Montrealprotokollet från 1987, en internationell överenskommelse om att sluta tillverka och använda CFC, och som ratificerades av samtliga FNs medlemsstater har blivit en stor framgång.

Enligt en uppskattning från FN har två miljoner fall av hudcancer kunnat undvikas tack vare utfasningen av CFC.

I oktober förra året upptäckte forskare till sin förskräckelse att ozonhålet över Antarktis var större än någonsin. Nu tror man sig veta att det beror på vulkanutbrott i Chile och att det var tillfälligt.

Det största ozonhålet finns just över Antarktis. Den extrema kylan där tros skapa en förstärkningseffekt som gör ozonnedbrytningen större. Det starkare ultravioletta ljuset tros ha orsakat förändringar hos plankton men det mycket begränsade djurlivet, som pingviner tros inte ha tagit skada.

"Om du ska ha ett ozonhål någonstans i världen så är det i Antarktis där det inte finns så mycket liv. Det var kanariefågeln i kolgruvan som visade oss att om vi inte slutade med CFC skulle vi få stora problem. Storbritannien, t ex har 5 procent mindre ozon än för 30 år sedan men det skulle varit dubbelt så illa utan utfasningen, med problem med hudcancer, ögonskador och skador på grödor", kommenterar ledaren för studien Susan Solomon, Massachusetts Institute of Technology.

Tre forskare mottog Nobelpriset i kemi 1995 för den forskning som ledde fram till insikten om nedbrytningen av ozonlagret och klorfluorkarbonernas roll. En av de tre forskarna, Paul J Crutzen disputerade och forskade vid Stockholms universitet, meteorologiska institutet (MISU).

90 procent av ozonet finns i stratosfären på 10-50 km höjd, det vi kallar ozonskiktet, som möjliggör liv på jorden genom att absorbera större delen av den ultravioletta strålningen. Om allt atmosfäriskt ozon skulle tryckas ihop, vid den temperatur och det tryck som råder vid jordytan blir tjockleken 2-5 mm. En enda kloratom kan katalysera nedbrytningen av mer än 100 000 ozonmolekyler.

Artikeln i Science

Emergence of healing in the Antarctic ozone layer

Se bilder av ozonhålets förändring här



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Brunnsviken ska bli renare

Solna stad har antagit ett åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten i Brunnsviken.

Mångmiljonsatsar på bioflygbränsle

EU satsar 13,9 miljoner euro på att ta fram storskalig produktion av bioflygbränsle och biobensin.

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Grönlutslam binder tungmetaller

I Svärtträsk har gruvavfallet täckts med grönlutslam som en viktig komponent i täckkonstruktionen.

Gobigas ger resultat

Chalmersforskare sammanfattar tio års energiforskning och ser stora möjligheter för omställning av befintliga anläggningar till produktion av värme, el och bränsle från biomassa.

Nyhetsbrev

Nya namn i Lifs styrelse

Arkiv

Astrazeneca-läkemedel till USA

Mer bioteknik i framtidens matproduktion

EASAC, de europeiska vetenskapsakademierna, har släppt en rapport om hur vi kan försörja världens ökande befolkning.

Så upprätthålls överproduktionen av kött

Regeringen presenterar ESS-strategi

I en skrivelse till riksdagen presenterar regeringen en ny, nationell strategi för det svenska arbetet med forskningsanläggningen.

Vem släpper ut klorfluorkarboner?

Startar utveckling av cannabinoidplåster

EU-anslag till CombiGenes genterapi

EU finansierar utveckling av CombiGenes spjutspetsteknologi inom genterapi med 3,6 miljoner euro.

Bioarctic vann Swedenbio Award

Bränslecell drivs av ligninmolekyl

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet har tagit fram en bränslecell som drivs av lignin.

Dansk-svenskt samarbete om Parkinson

Novo Nordisk startar ett nytt stamcellsprogram för behandling av Parkinsons sjukdom i nära samarbete med forskare vid Lunds universitet.

Ny plan för miljökrav på läkemedel

Stockholms läns landsting listar 25 läkemedel som ska särbehandlas när det gäller miljökrav.

Kvicksilveranläggningen stängd

Den 13 maj stängde Inovyn den gamla kvicksilverbaserade klor-alkalianläggningen i Stenungsund.

Gelbildande molekyl hem för nervceller

I ett mångdisciplinärt samarbete har franska forskare utvecklat en hydrogel där nervstamceller ska kunna växa, utveckla och differentiera.

Sandfilter som surdegsbröd

En ny studie från Lunds universitet visar att gamla sandfilter i vattenreningsverk är effektivare än nya, och varför.

Bidrag för minskning av läkemedelsrester

Regeringen beslutat om en förordning för ett nytt bidrag för att minska mängden läkemedelsrester som hamnar i miljön.

Han är ny vd på Plastkretsen

Rekryterar från Svensk Biogas.

IVL förstärker

Ny vd på Inhalation Sciences

Hon tar över i Stockholm

Ny chef för Bolidens gruvor

Hållbarhetschef för Norden

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.15