Hubb för både utbildning och industri

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Innovationshubben i Uppsala ger industrin möjlighet att testa ny produktionsteknik i realistisk miljö och kan också hysa utbildning, säger Lotta Ljungqvist, forskningschef på GE Healthcare Life Sciences.

Den 9 juni offentliggjordes en satsning på en s k öppen innovationshubb/testbädd för produktion av biologiska läkemedel på GE Healthcares fastighet i Boländerna i Uppsala. Den är en del av regeringens strategiska samverkansprogram, det för life science.

Den totala investeringen är på cirka 130 miljoner kronor där regeringen och Vinnova står för 90 respektive 10 miljoner.

GEs bidrag blir utrustning för tillverkning av proteinläkemedel motsvarande ca 30 miljoner kronor.

– Det är bioreaktorer och reningsutrustning, till stor del våra egna produkter, som tillverkas i bl a Umeå. Huvuddelen av vår forskning och utveckling ligger i Uppsala och därför är vi naturligtvis glada att innovationshubben placeras här, säger Lotta Ljungqvist, forskningschef på GE Healthcare Life Sciences.

Proteinläkemedel framställs av genmodifierade bakterier/celler som odlas i bioreaktorer, kärl av rostfritt stål som idag ofta kompletteras med engångsreaktorer, speciella "plastpåsar" som kan rymma upp till 2 000 liter och bara används en gång. Därefter följer reningsprocessen som är avgörande för att få ett säkert läkemedel för injektion.

Hur långt har planeringen av innovationshubben kommit?

– Den är påbörjad och vi räknar med byggperiod (ca 2 000 kvadratmeter) under nästa år, 2017, och att verksamheten kan sätta igång under 2018.

– Vi har sett behovet av att stimulera båda vår egen innovationsmiljö och den i Sverige för life sciences så att vi ska kunna fortsätta ha en stark ställning inom området globalt. Vi och andra bolag i regionen har framfört sådana synpunkter. Anders Lönnberg, regeringens samordnare för life science, som tillträdde för drygt ett år sedan, har varit en del i detta.

Vilka ska arbeta i hubben?

– Vi ser framför oss att detta är en miljö där både småföretag med teknikutveckling och utveckling av biologiska läkemedel och stora industripartners jobbar tillsammans med akademiska partners i projektform. Detta blir ett typiskt samverkansprogram och det ska vara nationellt, säger Lotta Ljungqvist

– Mycket av den nya tekniken har svårt att hitta relevanta testmiljöer. Det ska man få här och det ska bli möjligt att vidareförädla innovationer i en industrialiserad miljö.

Några fast anställda kommer att sköta anläggningen.

GE kommer att stå mycket för en industriell input och är naturligtvis mycket intresserade av att få input från andra.

– För oss är detta ett led i att få tillgång till en innovativ miljö där vi kan arbeta med utveckling. Det finns ett stort behov hos våra kunder av ny teknik som gör att man kan tillverka biologiska läkemedel mer kostnadseffektivt.

– Ny produktionsteknik har väldigt svårt att få genomslag i industrin p ga det regulatoriska systemet.

Den här innovationshubben är helt perfekt för att kunna testa och ta fram industriellt relevanta data som gör det lättare att våga testa ny teknik i autentisk produktionsmiljö. Då ska det bli enklare att introducera ny teknik.

Vid vilket svenskt universitet finns kompetens och kunskap inom området bioproduktion?

– Det finns på flera universitet, men vi ser ju gärna att det blir mer av det. När vi har planerat för verksamheten har vi varit i kontakt med flera akademiska institutioner och det finns ett stort intresse för att vidareutveckla detta.

– I takt med att projekt kommer igång hoppas vi att det kommer in doktorander. Dessutom ser vi att hubben kan användas för utbildning. Vi har diskussioner med Uppsala universitet om att lägga en del av utbildningen här.

– Det är dyrt att bedriva utbildning i bioproduktion och att kunna förlägga den här, när det finns utrymme, blir mycket mer kostnadseffektivt.

– På så sätt kan vi få mer av den utbildningen tillbaks i Sverige.

Anläggningen är placerad på GEs sajt i Uppsala med Vinnova som verksamhetsansvarig. En centrumledare ska tillsättas.

Ett område det talas mycket om nu är digitalisering av produktion.

– I innovationshubben kan vi utveckla och testa nya lösningar för att digitalisera bioproduktion, utifrån processdata, säger Lotta Ljunqvist.

– Det blir en fantastisk möjlighet att kunna jobba med det som fortfarande är i tidig fas. Vi kan göra det på riktigt i en testmiljö, vi kan utveckla och prova.

Hon understryker att det finns flera liknande verksamheter globalt, i USA förstås och UK. NIBRT (National Institute for bioprocessing, research & training) på Irland är ett exempel där den irländska regeringen gjort motsvarande satsning som den svenska gör nu.

Det pågår diskussioner på många andra håll globalt om att göra motsvarande satsningar.

– Bioproduktion är ett område där det händer väldigt mycket och råder tuff, global konkurrens. Det är jätteroligt att vi i Sverige har fått den här möjligheten att fortsätt att vara konkurrenskraftiga.

Av Boel Jönsson

Kemivärlden Biotech Kemisk Tidskrift

Läs också

100 miljoner till innovationshubb



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Positiva resultat för Kancera

Läkemedelsutvecklande bolaget Kancera rapporterar positiva resultat från en Fas I-studie med sin immunreglerande småmolekylära läkemedelskandidat.

Pungdjävlar visar immunitet

Ny forskning tyder på att de tasmanska pungdjuren inte kommer att duka under för den smittsamma cancer som drabbat arten hårt.

Resestipendium till ESOF 2018

Byggstart för ESS Campus

Särlösning för antroposofiska medel bort

Regeringen vill ta bort undantaget som ger möjlighet att ge försäljningstillstånd för antroposofiska medel.

Koffein biomarkör för parkinsons

Nyhetsbrev

Snabb ljusprob identiferar kolhydrater

Svenska forskare har utvecklat en snabb och enkel metod för att kartlägga olika typer av kolhydrater i växtmaterial.

Arkiv

ELISA kan lösa fler narkotikabrott

Ny möjlig princip för cancerterapi

Små molekyler som hämmar ett seleninnehållande enzym visar god effekt mot cancer i musmodeller enligt en studie i Science Translational Medicine.

Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Metabogen får diabetespatent i USA

Ny nanostruktur i spermiesvansar

Med kryoelektrontomografi har forskare hittat en helt ny nanostruktur inne i spermiernas svansar.

Life assays befarar kapitalbrist

300 miljoner till nya material

Nya upptäckter om gonorre

Strukturstudier av membranproteiner på gonorrebakteriens yta ger förhoppningar om möjliga behandlingar, eventuellt vaccin.

Symcel anställer

Nanofilter fångar blodbakterier

Ett blodfilter i nanoskala som effektivt fångar in bakterier vid dialys har utvecklats av kinesiska forskare.

Tumörvaccin fungerar på möss

Ozonskiktet över oss återhämtar sig inte

Ozonskiktet återhämtar sig vid polerna, men det går sämre vid lägre breddgrader som är bebodda.

Produktkandidat för snabbare sårläkning

Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat ett nytt sätt att läka sår snabbare med hjälp av mjölksyrabakterier.

Hon ska leda regeringens nya life science-satsning

När Anders Lönnberg ska göra världsutställning så öppnar regeringen ett life science-kontor på regeringskansliet.

Brittiska kemiföretag flyttar ut

Fossilfritt stål möjligt

SSAB, LKAB och Vattenfall planerar att bygga en världsunik pilotanläggning för fossilfritt stål.

Enzymblock testas i ny studie

Att lansera ett block med designade enzymer som ska bryta ned olika läkemedelsrester när man spolar i toaletten, ut mot konsument är svårt.

Vattenpristagare utsedd

Apoteket plockar bort Pcure

Ska hämma stanken

Brexit ger särläkemedel problem

Ny direktör på Pfizer i Sverige

Mer vetenskap i maten

Novo Nordisk lägger nytt bud

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.228