Hubb för både utbildning och industri

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Innovationshubben i Uppsala ger industrin möjlighet att testa ny produktionsteknik i realistisk miljö och kan också hysa utbildning, säger Lotta Ljungqvist, forskningschef på GE Healthcare Life Sciences.

Den 9 juni offentliggjordes en satsning på en s k öppen innovationshubb/testbädd för produktion av biologiska läkemedel på GE Healthcares fastighet i Boländerna i Uppsala. Den är en del av regeringens strategiska samverkansprogram, det för life science.

Den totala investeringen är på cirka 130 miljoner kronor där regeringen och Vinnova står för 90 respektive 10 miljoner.

GEs bidrag blir utrustning för tillverkning av proteinläkemedel motsvarande ca 30 miljoner kronor.

– Det är bioreaktorer och reningsutrustning, till stor del våra egna produkter, som tillverkas i bl a Umeå. Huvuddelen av vår forskning och utveckling ligger i Uppsala och därför är vi naturligtvis glada att innovationshubben placeras här, säger Lotta Ljungqvist, forskningschef på GE Healthcare Life Sciences.

Proteinläkemedel framställs av genmodifierade bakterier/celler som odlas i bioreaktorer, kärl av rostfritt stål som idag ofta kompletteras med engångsreaktorer, speciella "plastpåsar" som kan rymma upp till 2 000 liter och bara används en gång. Därefter följer reningsprocessen som är avgörande för att få ett säkert läkemedel för injektion.

Hur långt har planeringen av innovationshubben kommit?

– Den är påbörjad och vi räknar med byggperiod (ca 2 000 kvadratmeter) under nästa år, 2017, och att verksamheten kan sätta igång under 2018.

– Vi har sett behovet av att stimulera båda vår egen innovationsmiljö och den i Sverige för life sciences så att vi ska kunna fortsätta ha en stark ställning inom området globalt. Vi och andra bolag i regionen har framfört sådana synpunkter. Anders Lönnberg, regeringens samordnare för life science, som tillträdde för drygt ett år sedan, har varit en del i detta.

Vilka ska arbeta i hubben?

– Vi ser framför oss att detta är en miljö där både småföretag med teknikutveckling och utveckling av biologiska läkemedel och stora industripartners jobbar tillsammans med akademiska partners i projektform. Detta blir ett typiskt samverkansprogram och det ska vara nationellt, säger Lotta Ljungqvist

– Mycket av den nya tekniken har svårt att hitta relevanta testmiljöer. Det ska man få här och det ska bli möjligt att vidareförädla innovationer i en industrialiserad miljö.

Några fast anställda kommer att sköta anläggningen.

GE kommer att stå mycket för en industriell input och är naturligtvis mycket intresserade av att få input från andra.

– För oss är detta ett led i att få tillgång till en innovativ miljö där vi kan arbeta med utveckling. Det finns ett stort behov hos våra kunder av ny teknik som gör att man kan tillverka biologiska läkemedel mer kostnadseffektivt.

– Ny produktionsteknik har väldigt svårt att få genomslag i industrin p ga det regulatoriska systemet.

Den här innovationshubben är helt perfekt för att kunna testa och ta fram industriellt relevanta data som gör det lättare att våga testa ny teknik i autentisk produktionsmiljö. Då ska det bli enklare att introducera ny teknik.

Vid vilket svenskt universitet finns kompetens och kunskap inom området bioproduktion?

– Det finns på flera universitet, men vi ser ju gärna att det blir mer av det. När vi har planerat för verksamheten har vi varit i kontakt med flera akademiska institutioner och det finns ett stort intresse för att vidareutveckla detta.

– I takt med att projekt kommer igång hoppas vi att det kommer in doktorander. Dessutom ser vi att hubben kan användas för utbildning. Vi har diskussioner med Uppsala universitet om att lägga en del av utbildningen här.

– Det är dyrt att bedriva utbildning i bioproduktion och att kunna förlägga den här, när det finns utrymme, blir mycket mer kostnadseffektivt.

– På så sätt kan vi få mer av den utbildningen tillbaks i Sverige.

Anläggningen är placerad på GEs sajt i Uppsala med Vinnova som verksamhetsansvarig. En centrumledare ska tillsättas.

Ett område det talas mycket om nu är digitalisering av produktion.

– I innovationshubben kan vi utveckla och testa nya lösningar för att digitalisera bioproduktion, utifrån processdata, säger Lotta Ljunqvist.

– Det blir en fantastisk möjlighet att kunna jobba med det som fortfarande är i tidig fas. Vi kan göra det på riktigt i en testmiljö, vi kan utveckla och prova.

Hon understryker att det finns flera liknande verksamheter globalt, i USA förstås och UK. NIBRT (National Institute for bioprocessing, research & training) på Irland är ett exempel där den irländska regeringen gjort motsvarande satsning som den svenska gör nu.

Det pågår diskussioner på många andra håll globalt om att göra motsvarande satsningar.

– Bioproduktion är ett område där det händer väldigt mycket och råder tuff, global konkurrens. Det är jätteroligt att vi i Sverige har fått den här möjligheten att fortsätt att vara konkurrenskraftiga.

Av Boel Jönsson

Kemivärlden Biotech Kemisk Tidskrift

Läs också

100 miljoner till innovationshubb



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Swetox infrastruktur till RISE

Algavtal med Sydkorea

Simris Alg har tecknat avtal med Seoul-baserade Infobell om att sälja bolagets omega-3-tillskott på den sydkoreanska marknaden.

Klarar cancer med en zombiegen

Elefanter drabbas sällan av cancer, trots att de har omkring hundra gånger fler potentiella cancerceller än människor.

Vaccinbolag anställer

Första RNAi-läkemedlet godkänt

Ny nod för life science och livsmedel

Nyhetsbrev

Jätteskadestånd för glyfosattillverkare

Fredagen den 10 augusti fann en jury i Californien bioteknikiföretaget Monsanto skyldiga att betala 289 miljoner dollar, drygt 2,6 miljarder kronor i skadestånd.

Arkiv

Globalt avtal om CRISPR

Ett brittiskt bolag, Oxford Genetics, tecknar avtal med en global nätfirma för reagens och verktyg om att leverera CRISPR-redigerade däggdjurscellinjer.

Modifierade myggor lyckat

Antalet fall av denguefeber minskade kraftigt i en australiensisk stad sedan man släppt ut myggor infekterade med en bakterie som hindrar sjukdomsspridning.

Problem med molekylär sax

Genredigering i embryon för att reparera defekta gener kan orsaka mer DNA-skada än nytta, enligt ny forskning från australiensiska forskare.

Grönt ljus för Science village

Stadsdelen som ska binda ihop ESS och MAX IV får klartecken efter att regeringen lagt sista ordet kring den tidigare upphävda detaljplanen.

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Plus

Flyttar kemin till nytt hus

Tre institutioner från naturvetenskaplig fakultet på Göteborgs universitet ska få nya lokaler på Medicinarberget – Naturvetenskap Life.

Varnar för oseriösa konferenser

De som arrangerar oseriösa konferenser för att lura forskare på dyra konferensavgifter, blir allt fler och allt fräckare.

Fältforskningens historia

Klarar brunt vatten bättre

Bärvax förbisedd råvara

Antikropp mot Parkinsons

Genombrott för vätgasbränsle

Australiensiska forskare rapporterar ett genombrott när det gäller omvandling av ammoniak till mycket rent väte för användning bland annat som bilbränsle.

Röda blodkroppar skadar hjärtat

Skadliga effekter av ämnen som insöndras från röda blodkroppar kan förklara den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos patienter med typ 2-diabetes.

Köper medicinteknikbolag

Trelleborg köper ett amerikanskt bolag specialiserat på silikonbaserade komponenter till hälsovård och medicinteknik.

Ett bättre enzym för CRISPR

Forskare vid universitetet i Texas föreslår att man byter ut enzymet Cas9 i CRISPR mot ett annat för att minska risken för cancermutationer.

Särläkemedel mot NF1

En läkemedelssubstans mot den genetiska sjukdomen neurofibromatos 1 har klassats som särläkemedel av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).

Ny metod för terpensyntes

Kemister vid universitetet i Basel har utvecklat en syntesmetod för terpener som härmar naturens.

Pajalagruvan igång igen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.14