Hubb för både utbildning och industri

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Innovationshubben i Uppsala ger industrin möjlighet att testa ny produktionsteknik i realistisk miljö och kan också hysa utbildning, säger Lotta Ljungqvist, forskningschef på GE Healthcare Life Sciences.

Den 9 juni offentliggjordes en satsning på en s k öppen innovationshubb/testbädd för produktion av biologiska läkemedel på GE Healthcares fastighet i Boländerna i Uppsala. Den är en del av regeringens strategiska samverkansprogram, det för life science.

Den totala investeringen är på cirka 130 miljoner kronor där regeringen och Vinnova står för 90 respektive 10 miljoner.

GEs bidrag blir utrustning för tillverkning av proteinläkemedel motsvarande ca 30 miljoner kronor.

– Det är bioreaktorer och reningsutrustning, till stor del våra egna produkter, som tillverkas i bl a Umeå. Huvuddelen av vår forskning och utveckling ligger i Uppsala och därför är vi naturligtvis glada att innovationshubben placeras här, säger Lotta Ljungqvist, forskningschef på GE Healthcare Life Sciences.

Proteinläkemedel framställs av genmodifierade bakterier/celler som odlas i bioreaktorer, kärl av rostfritt stål som idag ofta kompletteras med engångsreaktorer, speciella "plastpåsar" som kan rymma upp till 2 000 liter och bara används en gång. Därefter följer reningsprocessen som är avgörande för att få ett säkert läkemedel för injektion.

Hur långt har planeringen av innovationshubben kommit?

– Den är påbörjad och vi räknar med byggperiod (ca 2 000 kvadratmeter) under nästa år, 2017, och att verksamheten kan sätta igång under 2018.

– Vi har sett behovet av att stimulera båda vår egen innovationsmiljö och den i Sverige för life sciences så att vi ska kunna fortsätta ha en stark ställning inom området globalt. Vi och andra bolag i regionen har framfört sådana synpunkter. Anders Lönnberg, regeringens samordnare för life science, som tillträdde för drygt ett år sedan, har varit en del i detta.

Vilka ska arbeta i hubben?

– Vi ser framför oss att detta är en miljö där både småföretag med teknikutveckling och utveckling av biologiska läkemedel och stora industripartners jobbar tillsammans med akademiska partners i projektform. Detta blir ett typiskt samverkansprogram och det ska vara nationellt, säger Lotta Ljungqvist

– Mycket av den nya tekniken har svårt att hitta relevanta testmiljöer. Det ska man få här och det ska bli möjligt att vidareförädla innovationer i en industrialiserad miljö.

Några fast anställda kommer att sköta anläggningen.

GE kommer att stå mycket för en industriell input och är naturligtvis mycket intresserade av att få input från andra.

– För oss är detta ett led i att få tillgång till en innovativ miljö där vi kan arbeta med utveckling. Det finns ett stort behov hos våra kunder av ny teknik som gör att man kan tillverka biologiska läkemedel mer kostnadseffektivt.

– Ny produktionsteknik har väldigt svårt att få genomslag i industrin p ga det regulatoriska systemet.

Den här innovationshubben är helt perfekt för att kunna testa och ta fram industriellt relevanta data som gör det lättare att våga testa ny teknik i autentisk produktionsmiljö. Då ska det bli enklare att introducera ny teknik.

Vid vilket svenskt universitet finns kompetens och kunskap inom området bioproduktion?

– Det finns på flera universitet, men vi ser ju gärna att det blir mer av det. När vi har planerat för verksamheten har vi varit i kontakt med flera akademiska institutioner och det finns ett stort intresse för att vidareutveckla detta.

– I takt med att projekt kommer igång hoppas vi att det kommer in doktorander. Dessutom ser vi att hubben kan användas för utbildning. Vi har diskussioner med Uppsala universitet om att lägga en del av utbildningen här.

– Det är dyrt att bedriva utbildning i bioproduktion och att kunna förlägga den här, när det finns utrymme, blir mycket mer kostnadseffektivt.

– På så sätt kan vi få mer av den utbildningen tillbaks i Sverige.

Anläggningen är placerad på GEs sajt i Uppsala med Vinnova som verksamhetsansvarig. En centrumledare ska tillsättas.

Ett område det talas mycket om nu är digitalisering av produktion.

– I innovationshubben kan vi utveckla och testa nya lösningar för att digitalisera bioproduktion, utifrån processdata, säger Lotta Ljunqvist.

– Det blir en fantastisk möjlighet att kunna jobba med det som fortfarande är i tidig fas. Vi kan göra det på riktigt i en testmiljö, vi kan utveckla och prova.

Hon understryker att det finns flera liknande verksamheter globalt, i USA förstås och UK. NIBRT (National Institute for bioprocessing, research & training) på Irland är ett exempel där den irländska regeringen gjort motsvarande satsning som den svenska gör nu.

Det pågår diskussioner på många andra håll globalt om att göra motsvarande satsningar.

– Bioproduktion är ett område där det händer väldigt mycket och råder tuff, global konkurrens. Det är jätteroligt att vi i Sverige har fått den här möjligheten att fortsätt att vara konkurrenskraftiga.

Av Boel Jönsson

Kemivärlden Biotech Kemisk Tidskrift

Läs också

100 miljoner till innovationshubb



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Mer bioteknik i framtidens matproduktion

EASAC, de europeiska vetenskapsakademierna, har släppt en rapport om hur vi kan försörja världens ökande befolkning.

Så upprätthålls överproduktionen av kött

Regeringen presenterar ESS-strategi

I en skrivelse till riksdagen presenterar regeringen en ny, nationell strategi för det svenska arbetet med forskningsanläggningen.

Vem släpper ut klorfluorkarboner?

Startar utveckling av cannabinoidplåster

EU-anslag till CombiGenes genterapi

EU finansierar utveckling av CombiGenes spjutspetsteknologi inom genterapi med 3,6 miljoner euro.

Nyhetsbrev

Bioarctic vann Swedenbio Award

Arkiv

Bränslecell drivs av ligninmolekyl

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet har tagit fram en bränslecell som drivs av lignin.

Dansk-svenskt samarbete om Parkinson

Novo Nordisk startar ett nytt stamcellsprogram för behandling av Parkinsons sjukdom i nära samarbete med forskare vid Lunds universitet.

Ny plan för miljökrav på läkemedel

Stockholms läns landsting listar 25 läkemedel som ska särbehandlas när det gäller miljökrav.

Kvicksilveranläggningen stängd

Den 13 maj stängde Inovyn den gamla kvicksilverbaserade klor-alkalianläggningen i Stenungsund.

Gelbildande molekyl hem för nervceller

I ett mångdisciplinärt samarbete har franska forskare utvecklat en hydrogel där nervstamceller ska kunna växa, utveckla och differentiera.

Sandfilter som surdegsbröd

En ny studie från Lunds universitet visar att gamla sandfilter i vattenreningsverk är effektivare än nya, och varför.

Bidrag för minskning av läkemedelsrester

Regeringen beslutat om en förordning för ett nytt bidrag för att minska mängden läkemedelsrester som hamnar i miljön.

Han är ny vd på Plastkretsen

Rekryterar från Svensk Biogas.

IVL förstärker

Ardena köper Syntagon

Ny Nordenchef för AkzoNobel

Färgkoncernen AkzoNobel har utsett Jesper Salskov Jensen till ny Nordendirektör.

Plus

Så ska MAX IV (och ESS) bli en nationell resurs

Efter fyra år som forskningsdirektör vid MAX IV delar Tomas Lundqvist med sig av sina erfarenheter av hur den kan bli en tillgång för svensk industri och akademi.

Ny vd på Inhalation Sciences

36 prioriterade läkemedel i pipeline

Prime, EMA:s system för att snabba på utvecklingen av prioriterade läkemedel, fyller två år – omfattar nu 36 läkemedel.

1

Infektion kan göra håret grått

En ny studie visar på varför svår sjukdom och stress som leder till inflammation kan förändra hårfärgen.

Han ska inrätta myndigheten för etikprövning

Attana utökar styrelsen

Hon tar över i Stockholm

Ny chef för Bolidens gruvor

Hållbarhetschef för Norden

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.156