Jonkanal finjusterar fotosyntesen

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Forskare vid bland annat Göteborgs universitet har hittat en ny kloridkanal som används av växtceller för att anpassa fotosyntesen till mängden solljus.

Vid fotosyntesen omvandlas vatten och koldioxid till syre och druvsocker, glukos. Processen utförs i tylakoidmembranet hos växtcellernas kloroplaster och drivs av solljuset. Vid reaktionen frigörs bland annat elektroner som förs vidare genom en elektrontransportkedja som involverar tre olika proteinkomplex och som, tillsammans med protoner, slutligen ger upphov till energirika molekyler som ATP och NADPH. Fotosyntesen är en central del i växtcellernas energihantering.

KLOROPLASTEN är en av naturens mest proteinrika organeller. Den innehåller 5000 olika proteiner, varav endast hälften är kända idag.

”Detta är ett stort problem där vi försöker förklara fotosyntesen och komma med lösningar för framtiden. Genom att undersöka dessa okända proteiner så har vi upptäckt nya viktiga pusselbitar för hur växter reglerar och optimerar fotosyntesen i naturen”, säger Björn Lundin, forskarassistent vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

För att anpassa sig till snabba och långsamma förändringar i solljuset kan växter, cyanobakterier och alger justera sitt upptag av solljus. I en artikel som publicerats i tidskriften Nature Communications har forskare vid bland annat Göteborgs universitet hittat en kloridkanal som används av växter för att anpassa fotosyntesen till förändringar i solljuset.

”TILLSAMMANS MED forskare från Göteborgs universitet och olika universitet i Italien och Ungern har vi upptäckt en ny kloridkanal som tillhör en ny jonkanalfamilj. I tylakoidmembranet i växten backtrav reglerar denna jonkanal fotosyntesen genom att slussa kloridjoner och påverka den elektrokemiska balansen så kallad proton motive force som finns över membranet”, säger Björn Lundin.

”Överraskande så är denna kanalfamilj också representerad i icke-fotosyntetiska organismer såsom svampar och insekter. Detta betyder troligen att liknande kloridkanaler finns i olika celltyper och kan finjustera cellernas ämnesomsättning där som svar på förändringar i miljön, vilket tidigare inte har upptäckts”, tillägger Cornelia Spetea Wiklund, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Läs mer här:

A voltage-dependent chloride channel fine-tunes photosynthesis in plants.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Cellatlasen tar nästa steg

KTH-forskare har kombinerat AI med dataspel och fått fram bättre verktyg för klassificering av proteinmönster.

Jättegenom kartlagt

Efter fjorton års arbete publicerar forskarna i International Wheat Genome Sequencing Consortium ett utkast och säger att de i stort sett är framme.

Analyser kopplar DDT med autism

En finsk studie visar ett samband mellan förhöjd exponering för DDT i livmodern och ökad risk för allvarlig autism med utvecklingsstörning hos barnet.

Swetox infrastruktur till RISE

Algavtal med Sydkorea

Simris Alg har tecknat avtal med Seoul-baserade Infobell om att sälja bolagets omega-3-tillskott på den sydkoreanska marknaden.

Klarar cancer med en zombiegen

Elefanter drabbas sällan av cancer, trots att de har omkring hundra gånger fler potentiella cancerceller än människor.

Nyhetsbrev

Vaccinbolag anställer

Arkiv

Första RNAi-läkemedlet godkänt

Ny nod för life science och livsmedel

Jätteskadestånd för glyfosattillverkare

Fredagen den 10 augusti fann en jury i Californien bioteknikiföretaget Monsanto skyldiga att betala 289 miljoner dollar, drygt 2,6 miljarder kronor i skadestånd.

Globalt avtal om CRISPR

Ett brittiskt bolag, Oxford Genetics, tecknar avtal med en global nätfirma för reagens och verktyg om att leverera CRISPR-redigerade däggdjurscellinjer.

Modifierade myggor lyckat

Antalet fall av denguefeber minskade kraftigt i en australiensisk stad sedan man släppt ut myggor infekterade med en bakterie som hindrar sjukdomsspridning.

Problem med molekylär sax

Genredigering i embryon för att reparera defekta gener kan orsaka mer DNA-skada än nytta, enligt ny forskning från australiensiska forskare.

Grönt ljus för Science village

Stadsdelen som ska binda ihop ESS och MAX IV får klartecken efter att regeringen lagt sista ordet kring den tidigare upphävda detaljplanen.

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Plus

Flyttar kemin till nytt hus

Tre institutioner från naturvetenskaplig fakultet på Göteborgs universitet ska få nya lokaler på Medicinarberget – Naturvetenskap Life.

Varnar för oseriösa konferenser

De som arrangerar oseriösa konferenser för att lura forskare på dyra konferensavgifter, blir allt fler och allt fräckare.

Fältforskningens historia

Klarar brunt vatten bättre

Bärvax förbisedd råvara

Antikropp mot Parkinsons

Genombrott för vätgasbränsle

Australiensiska forskare rapporterar ett genombrott när det gäller omvandling av ammoniak till mycket rent väte för användning bland annat som bilbränsle.

Röda blodkroppar skadar hjärtat

Skadliga effekter av ämnen som insöndras från röda blodkroppar kan förklara den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos patienter med typ 2-diabetes.

Köper medicinteknikbolag

Trelleborg köper ett amerikanskt bolag specialiserat på silikonbaserade komponenter till hälsovård och medicinteknik.

Pajalagruvan igång igen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.16