Fyra nya namn på gång

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Att komma överens om namn för nya grundämnen är en lång process, kantad av regler och principer, som att rockstjärnor inte duger som namnkälla. Snart får fyra nya ämnen sina officiella namn.

Att svara med namn i telefonen är något av en svensk vana, och många frågar sig nu vilket namn som kommer att höras i luren om man ringer upp Periodiska Systemet, nummer 113, 115, 117 eller 118, där vi sedan årsskiftet finner fyra nya grundämnen.

Formellt heter dessa grundämnen än så länge u nuntrium, ununpentium, ununseptium och ununoktium med symboler Uut, Uup, Uus och Uuo. Historien bakom dessa namn och symboler går tillbaka till det Kalla kriget och en rivalitet mellan forskarlag från Sovjetunionen och USA där två olika namn på samma grundämne kunde vara i svang, [1] en situation som IUPAC, den internationella kemiunionen, efter ett tag fann högst irriterande.

Tyvärr fann man också att man saknade kärnfysisk expertis för att avgöra vem som hade ”rätt”, det vill säga vem som framställt de nya grundämnena först, en situation som försvårades av att de ryska forskarna, många även involverade i det sovjetiska kärnvapenprogrammet t ex Georgiy Flerov, hade mycket svårt att resa utomlands och diskutera saken.

Den legendariske brittiske , oorganiske kemisten Joseph Chatt, då ordförande för IUPACs oorganiska nomenklaturkommission, föreslog 1978 ett trebokstavssystem med vidhörande namn så att man i alla fall skulle kunna prata om ämnena på ett bekvämt sätt och skriva formler för deras föreningar.

Systemet är praktiskt, men har i kärnfysikkretsar varit något kontroversiellt, kanske möjligen för att man felaktigt trott att systemet permanent skulle ersätta upptäckarnas rätt till ära och berömmelse genom namngivningsrätten. [2]

Det nuvarande regelverket involverar både IUPAC och dess systerorganisation den internationella fysikunionen IUPAP. Dessa utser enligt vissa principer en gemensam arbetsgrupp, det s k Joint Working Party, som fastställer om man kan anse ett nytt grundämne upptäckt och i så fall vilka forskargrupper som ska få äran härav och därmed namngivningsrätten. [3]

Deras rapport publiceras i IUPACs officiella tidskrift Pure and Applied Chemistry efter att 15 granskare samt involverade laboratorier haft möjligheter att komma med synpunkter.

Efter detta ges IUPACs division II (oorganisk kemi) också en möjlighet att säga sitt, vilket naturligtvis handlar om att det i rapporten inte får stå något som försvårar den namngivningsprocess som nu tar vid.

Det sker genom att de berörda forskargrupperna kommer in med förslag till IUPACs division II. Denna kontrollerar att namn och symbol inte bryter mot det regelverk som finns, till exempel så får man inte återanvända tidigare namn så Kurchatovium kan t.ex. inte komma i fråga. Det finns också ett begränsat urval av namn, reglerna säger att de ska komma från en mytologisk person inkluderande astronomiska kroppar, mineraler eller liknande, en plats eller geografisk region, en egenskap hos grundämnet eller en vetenskapsperson.

Rockstjärnor kommer som vi ser alltså inte på fråga, om man inte uppkallat t ex ett mineral, en asteroid eller en plats efter personen först.

Det senare kan ju låta lite långsökt, men faktum är att många av de grundämnen som ser ut att ha namn efter personer i själva verket är uppkallade efter platser eller mineral, t ex flerovium, berkelium och gadolinium. Några synpunkter på namnvalet, förutom att de ska följa regelboken, kan inte den oorganiska divisionen ha, och när man säkerställt detta så publiceras namnen som en preliminär rekommendation i Pure and Applied Chemistry varefter vem som helst kan inkomma med synpunkter till IUPAC under en femmånadersperiod.

Då gäller alltså det som man en gång sa på brittiska bröllop, ”speak now or forever hold your peace”, för sedan ratificeras beslutet av IUPACs högsta beslutande organ, generalförsamlingen, och ännu en episod är avslutad i vetenskapsvärldens längsta långkörare, historien om grundämnenas periodiska system.

Av Lars Öhrström, Chalmers

Fotnoter:

1 Vissa av dessa hänger kvar i gamla periodiska system man träffar på runt om i världen. Att Stockholms universitet höll på Kurchatovium för grundämne 104 kan möjligen förstås utifrån 60- och 70-talets vänstervåg, men att samma beteckning användes i det strikt antikommunistiska Sydafrika under apartheid är mer förvånande. Möjligen rörde det sig om ren subversiv verksamhet vid det förhållandevis progressiva University of Cape Town .

2 För en kort historik se L. Öhrström, N.E. Holden, The three-letter element symbols: meddling manner or diplomatic defusing? Chemistry International, March-April, 4-8, 2016.

3 För en mer detaljerad redogörelse för hur detta sker och enligt vilka principer se J. Corish, Procedures for the Naming of a New Element, Chemistry officiella tidskrift Pure and Applied Chemistry efter att 15 granskare samt involverade laboratorier haft möjligheter att komma med synpunkter. Efter detta ges IUPACs division II (oorganisk kemi) också en möjlighet att säga sitt, vilket naturligtvis handlar om att det i rapporten inte får stå något som försvårar den namngivningsprocess som nu tar vid.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Kan bli läkemedelsbrist

Får stora Fernströmpriset för upptäckt om hjärnan

Årets stora nordiska Fernströmpris går till Maiken Nedergaard.

Lund bland toppuniversitet

Good Food Institute startar ett nytt forskningsprogram, totalt 3 miljoner dollar, om växtbaserade livsmedel och s k Clean Meat (CM).

De tippas få Nobelpris

Mer läkemedelsexport till Kina

Kemiföretagen förutspår en fortsatt god försäljningstillväxt under andra halvan av 2018 visar en färsk konjunkturenkät från IKEM – innovations- och kemiindustrierna.

Äter mikroplastpartiklar

Mygglarver kan äta mikroplastpartiklar som sedan förs över till den vuxna myggan visar en ny studie.

Nyhetsbrev

Designar alternativ till antibiotika

Martina Kulén, Kemiska institutionen, Umeå universitet, har i sitt avhandlingsarbete arbetat med utveckling av antivirulens-molekyler mot två olika bakterier.

Arkiv

EU satsar på crowdfunding för startup-bolag

EIT Health lanserar en paneuropeisk plattform för finansiering av små bolag inom life science och hälsa.

Ny diagnostik för sen Alzheimers

Forskare vid bl a Lunds universitet har utvärderat en ny PET-metod för att hitta proteinet tau i hjärnan på patienter med misstänkt alzheimers.

Studerar signalvägar i realtid

Forskare vid Umeå universitet och Max Planck-institutet för molekylär fysiologi i Dortmund, presenterar en ny kemo-optogenetisk metod för att studera proteinrörelser på cellnivå.

Mer till aktieutdelning än till FoU

Fyra stora läkemedelsbolag lägger systematiskt sina vinster i skatteparadis visar en ny rapport från hjälporganisationen Oxfam.

Låga halter påverkar hormonnivåer

I en ny studie i Environment International rapporterar forskare att de har hittat kopplingar mellan kemikalieblandningar från kosmetika och förändringar i kvinnors fertilitetshormoner.

Hon tar över ansvaret i Mercodia

Fernströmpris till Huntington-forskare

SLU-forskare får Ig Nobelpris

Vid en ceremoni på Harvard University igår fick forskare från bland annat SLU ta emot 2018 års Ig Nobelpris i biologi.

Satsar på etanolproduktion i Rumänien

Clariant investerar 100 miljoner euro i en fabrik för produktion av cellulosaetanol från jordbruksrester i Craiova-regionen i Rumänien.

"Kemikalieskatten driver kunder utomlands"

Plus

Stora förhoppningar på Testa Center

I en ny byggnad på GE Healthcares sajt i Uppsala har nu testbädden för produktion av framtidens biologiska läkemedel officiellt invigts.

Plus

Bra tid för analytiska kemister

Jonathan Sweedler är analytisk kemist som specialiserat sig inom neurokemi, analyser i enstaka neuroner/hjärnceller.

3000 möten på Nordic Life Science Days

I år hölls sjätte omgången av Nordic Life Science Days, SwedenBios årliga event för branschen, med ännu större fokus på partneringmöten.

Nya hörselceller upptäckta

Upptäckten av nya typer av nervceller i innerörat kan leda till nya behandlingar av hörselskador.

Dom i patentstriden om CRISPR-Cas9

Den 10 september beslutade en amerikansk appelationsdomstol att döma till fördel för Broad Institute, MIT, i patentstriden om rättigheterna till CRISPR-Cas9.

De tog hem Startup Challenge

12 startup-bolag tävlade på första kvällen av Nordic Life Science Days 2018. Tre vinnare röstades fram av publiken.

Avfall + avfall = rent

Örebroforskare har tagit fram en metod för att rena lakvatten från gruvavfall och demonstrerat den i en nedlagd gruva.

Zealand Pharma säljer för 1,8 miljarder

Supersnabb cyaniddetektor

Årets bioteknikbyggare

Patent godkänt i Japan

Ny topp till Sobi

Vaccinbolag anställer

Ny nod för life science och livsmedel

Antikropp mot Parkinsons

Pajalagruvan igång igen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.263