Fyra nya namn på gång

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Att komma överens om namn för nya grundämnen är en lång process, kantad av regler och principer, som att rockstjärnor inte duger som namnkälla. Snart får fyra nya ämnen sina officiella namn.

Att svara med namn i telefonen är något av en svensk vana, och många frågar sig nu vilket namn som kommer att höras i luren om man ringer upp Periodiska Systemet, nummer 113, 115, 117 eller 118, där vi sedan årsskiftet finner fyra nya grundämnen.

Formellt heter dessa grundämnen än så länge u nuntrium, ununpentium, ununseptium och ununoktium med symboler Uut, Uup, Uus och Uuo. Historien bakom dessa namn och symboler går tillbaka till det Kalla kriget och en rivalitet mellan forskarlag från Sovjetunionen och USA där två olika namn på samma grundämne kunde vara i svang, [1] en situation som IUPAC, den internationella kemiunionen, efter ett tag fann högst irriterande.

Tyvärr fann man också att man saknade kärnfysisk expertis för att avgöra vem som hade ”rätt”, det vill säga vem som framställt de nya grundämnena först, en situation som försvårades av att de ryska forskarna, många även involverade i det sovjetiska kärnvapenprogrammet t ex Georgiy Flerov, hade mycket svårt att resa utomlands och diskutera saken.

Den legendariske brittiske , oorganiske kemisten Joseph Chatt, då ordförande för IUPACs oorganiska nomenklaturkommission, föreslog 1978 ett trebokstavssystem med vidhörande namn så att man i alla fall skulle kunna prata om ämnena på ett bekvämt sätt och skriva formler för deras föreningar.

Systemet är praktiskt, men har i kärnfysikkretsar varit något kontroversiellt, kanske möjligen för att man felaktigt trott att systemet permanent skulle ersätta upptäckarnas rätt till ära och berömmelse genom namngivningsrätten. [2]

Det nuvarande regelverket involverar både IUPAC och dess systerorganisation den internationella fysikunionen IUPAP. Dessa utser enligt vissa principer en gemensam arbetsgrupp, det s k Joint Working Party, som fastställer om man kan anse ett nytt grundämne upptäckt och i så fall vilka forskargrupper som ska få äran härav och därmed namngivningsrätten. [3]

Deras rapport publiceras i IUPACs officiella tidskrift Pure and Applied Chemistry efter att 15 granskare samt involverade laboratorier haft möjligheter att komma med synpunkter.

Efter detta ges IUPACs division II (oorganisk kemi) också en möjlighet att säga sitt, vilket naturligtvis handlar om att det i rapporten inte får stå något som försvårar den namngivningsprocess som nu tar vid.

Det sker genom att de berörda forskargrupperna kommer in med förslag till IUPACs division II. Denna kontrollerar att namn och symbol inte bryter mot det regelverk som finns, till exempel så får man inte återanvända tidigare namn så Kurchatovium kan t.ex. inte komma i fråga. Det finns också ett begränsat urval av namn, reglerna säger att de ska komma från en mytologisk person inkluderande astronomiska kroppar, mineraler eller liknande, en plats eller geografisk region, en egenskap hos grundämnet eller en vetenskapsperson.

Rockstjärnor kommer som vi ser alltså inte på fråga, om man inte uppkallat t ex ett mineral, en asteroid eller en plats efter personen först.

Det senare kan ju låta lite långsökt, men faktum är att många av de grundämnen som ser ut att ha namn efter personer i själva verket är uppkallade efter platser eller mineral, t ex flerovium, berkelium och gadolinium. Några synpunkter på namnvalet, förutom att de ska följa regelboken, kan inte den oorganiska divisionen ha, och när man säkerställt detta så publiceras namnen som en preliminär rekommendation i Pure and Applied Chemistry varefter vem som helst kan inkomma med synpunkter till IUPAC under en femmånadersperiod.

Då gäller alltså det som man en gång sa på brittiska bröllop, ”speak now or forever hold your peace”, för sedan ratificeras beslutet av IUPACs högsta beslutande organ, generalförsamlingen, och ännu en episod är avslutad i vetenskapsvärldens längsta långkörare, historien om grundämnenas periodiska system.

Av Lars Öhrström, Chalmers

Fotnoter:

1 Vissa av dessa hänger kvar i gamla periodiska system man träffar på runt om i världen. Att Stockholms universitet höll på Kurchatovium för grundämne 104 kan möjligen förstås utifrån 60- och 70-talets vänstervåg, men att samma beteckning användes i det strikt antikommunistiska Sydafrika under apartheid är mer förvånande. Möjligen rörde det sig om ren subversiv verksamhet vid det förhållandevis progressiva University of Cape Town .

2 För en kort historik se L. Öhrström, N.E. Holden, The three-letter element symbols: meddling manner or diplomatic defusing? Chemistry International, March-April, 4-8, 2016.

3 För en mer detaljerad redogörelse för hur detta sker och enligt vilka principer se J. Corish, Procedures for the Naming of a New Element, Chemistry officiella tidskrift Pure and Applied Chemistry efter att 15 granskare samt involverade laboratorier haft möjligheter att komma med synpunkter. Efter detta ges IUPACs division II (oorganisk kemi) också en möjlighet att säga sitt, vilket naturligtvis handlar om att det i rapporten inte får stå något som försvårar den namngivningsprocess som nu tar vid.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Nyhetsbrev

Professor i kemilärande hedersdoktor

Arkiv
Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Innovatörer och läkemedelschefer till IVA

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Startar utveckling av cannabinoidplåster

Ny vd på Inhalation Sciences

Hon tar över i Stockholm

Ny chef för Bolidens gruvor

Hållbarhetschef för Norden

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.143