Fyra nya namn på gång

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Att komma överens om namn för nya grundämnen är en lång process, kantad av regler och principer, som att rockstjärnor inte duger som namnkälla. Snart får fyra nya ämnen sina officiella namn.

Att svara med namn i telefonen är något av en svensk vana, och många frågar sig nu vilket namn som kommer att höras i luren om man ringer upp Periodiska Systemet, nummer 113, 115, 117 eller 118, där vi sedan årsskiftet finner fyra nya grundämnen.

Formellt heter dessa grundämnen än så länge u nuntrium, ununpentium, ununseptium och ununoktium med symboler Uut, Uup, Uus och Uuo. Historien bakom dessa namn och symboler går tillbaka till det Kalla kriget och en rivalitet mellan forskarlag från Sovjetunionen och USA där två olika namn på samma grundämne kunde vara i svang, [1] en situation som IUPAC, den internationella kemiunionen, efter ett tag fann högst irriterande.

Tyvärr fann man också att man saknade kärnfysisk expertis för att avgöra vem som hade ”rätt”, det vill säga vem som framställt de nya grundämnena först, en situation som försvårades av att de ryska forskarna, många även involverade i det sovjetiska kärnvapenprogrammet t ex Georgiy Flerov, hade mycket svårt att resa utomlands och diskutera saken.

Den legendariske brittiske , oorganiske kemisten Joseph Chatt, då ordförande för IUPACs oorganiska nomenklaturkommission, föreslog 1978 ett trebokstavssystem med vidhörande namn så att man i alla fall skulle kunna prata om ämnena på ett bekvämt sätt och skriva formler för deras föreningar.

Systemet är praktiskt, men har i kärnfysikkretsar varit något kontroversiellt, kanske möjligen för att man felaktigt trott att systemet permanent skulle ersätta upptäckarnas rätt till ära och berömmelse genom namngivningsrätten. [2]

Det nuvarande regelverket involverar både IUPAC och dess systerorganisation den internationella fysikunionen IUPAP. Dessa utser enligt vissa principer en gemensam arbetsgrupp, det s k Joint Working Party, som fastställer om man kan anse ett nytt grundämne upptäckt och i så fall vilka forskargrupper som ska få äran härav och därmed namngivningsrätten. [3]

Deras rapport publiceras i IUPACs officiella tidskrift Pure and Applied Chemistry efter att 15 granskare samt involverade laboratorier haft möjligheter att komma med synpunkter.

Efter detta ges IUPACs division II (oorganisk kemi) också en möjlighet att säga sitt, vilket naturligtvis handlar om att det i rapporten inte får stå något som försvårar den namngivningsprocess som nu tar vid.

Det sker genom att de berörda forskargrupperna kommer in med förslag till IUPACs division II. Denna kontrollerar att namn och symbol inte bryter mot det regelverk som finns, till exempel så får man inte återanvända tidigare namn så Kurchatovium kan t.ex. inte komma i fråga. Det finns också ett begränsat urval av namn, reglerna säger att de ska komma från en mytologisk person inkluderande astronomiska kroppar, mineraler eller liknande, en plats eller geografisk region, en egenskap hos grundämnet eller en vetenskapsperson.

Rockstjärnor kommer som vi ser alltså inte på fråga, om man inte uppkallat t ex ett mineral, en asteroid eller en plats efter personen först.

Det senare kan ju låta lite långsökt, men faktum är att många av de grundämnen som ser ut att ha namn efter personer i själva verket är uppkallade efter platser eller mineral, t ex flerovium, berkelium och gadolinium. Några synpunkter på namnvalet, förutom att de ska följa regelboken, kan inte den oorganiska divisionen ha, och när man säkerställt detta så publiceras namnen som en preliminär rekommendation i Pure and Applied Chemistry varefter vem som helst kan inkomma med synpunkter till IUPAC under en femmånadersperiod.

Då gäller alltså det som man en gång sa på brittiska bröllop, ”speak now or forever hold your peace”, för sedan ratificeras beslutet av IUPACs högsta beslutande organ, generalförsamlingen, och ännu en episod är avslutad i vetenskapsvärldens längsta långkörare, historien om grundämnenas periodiska system.

Av Lars Öhrström, Chalmers

Fotnoter:

1 Vissa av dessa hänger kvar i gamla periodiska system man träffar på runt om i världen. Att Stockholms universitet höll på Kurchatovium för grundämne 104 kan möjligen förstås utifrån 60- och 70-talets vänstervåg, men att samma beteckning användes i det strikt antikommunistiska Sydafrika under apartheid är mer förvånande. Möjligen rörde det sig om ren subversiv verksamhet vid det förhållandevis progressiva University of Cape Town .

2 För en kort historik se L. Öhrström, N.E. Holden, The three-letter element symbols: meddling manner or diplomatic defusing? Chemistry International, March-April, 4-8, 2016.

3 För en mer detaljerad redogörelse för hur detta sker och enligt vilka principer se J. Corish, Procedures for the Naming of a New Element, Chemistry officiella tidskrift Pure and Applied Chemistry efter att 15 granskare samt involverade laboratorier haft möjligheter att komma med synpunkter. Efter detta ges IUPACs division II (oorganisk kemi) också en möjlighet att säga sitt, vilket naturligtvis handlar om att det i rapporten inte får stå något som försvårar den namngivningsprocess som nu tar vid.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Analyser kopplar DDT med autism

En finsk studie visar ett samband mellan förhöjd exponering för DDT i livmodern och ökad risk för allvarlig autism med utvecklingsstörning hos barnet.

Swetox infrastruktur till RISE

Algavtal med Sydkorea

Simris Alg har tecknat avtal med Seoul-baserade Infobell om att sälja bolagets omega-3-tillskott på den sydkoreanska marknaden.

Klarar cancer med en zombiegen

Elefanter drabbas sällan av cancer, trots att de har omkring hundra gånger fler potentiella cancerceller än människor.

Vaccinbolag anställer

Första RNAi-läkemedlet godkänt

Nyhetsbrev

Ny nod för life science och livsmedel

Arkiv

Jätteskadestånd för glyfosattillverkare

Fredagen den 10 augusti fann en jury i Californien bioteknikiföretaget Monsanto skyldiga att betala 289 miljoner dollar, drygt 2,6 miljarder kronor i skadestånd.

Globalt avtal om CRISPR

Ett brittiskt bolag, Oxford Genetics, tecknar avtal med en global nätfirma för reagens och verktyg om att leverera CRISPR-redigerade däggdjurscellinjer.

Modifierade myggor lyckat

Antalet fall av denguefeber minskade kraftigt i en australiensisk stad sedan man släppt ut myggor infekterade med en bakterie som hindrar sjukdomsspridning.

Problem med molekylär sax

Genredigering i embryon för att reparera defekta gener kan orsaka mer DNA-skada än nytta, enligt ny forskning från australiensiska forskare.

Grönt ljus för Science village

Stadsdelen som ska binda ihop ESS och MAX IV får klartecken efter att regeringen lagt sista ordet kring den tidigare upphävda detaljplanen.

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Plus

Flyttar kemin till nytt hus

Tre institutioner från naturvetenskaplig fakultet på Göteborgs universitet ska få nya lokaler på Medicinarberget – Naturvetenskap Life.

Varnar för oseriösa konferenser

De som arrangerar oseriösa konferenser för att lura forskare på dyra konferensavgifter, blir allt fler och allt fräckare.

Fältforskningens historia

Klarar brunt vatten bättre

Bärvax förbisedd råvara

Antikropp mot Parkinsons

Genombrott för vätgasbränsle

Australiensiska forskare rapporterar ett genombrott när det gäller omvandling av ammoniak till mycket rent väte för användning bland annat som bilbränsle.

Röda blodkroppar skadar hjärtat

Skadliga effekter av ämnen som insöndras från röda blodkroppar kan förklara den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos patienter med typ 2-diabetes.

Köper medicinteknikbolag

Trelleborg köper ett amerikanskt bolag specialiserat på silikonbaserade komponenter till hälsovård och medicinteknik.

Ett bättre enzym för CRISPR

Forskare vid universitetet i Texas föreslår att man byter ut enzymet Cas9 i CRISPR mot ett annat för att minska risken för cancermutationer.

Särläkemedel mot NF1

En läkemedelssubstans mot den genetiska sjukdomen neurofibromatos 1 har klassats som särläkemedel av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).

Pajalagruvan igång igen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.166