23948sdkhjf

Fyra nya namn på gång

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Att komma överens om namn för nya grundämnen är en lång process, kantad av regler och principer, som att rockstjärnor inte duger som namnkälla. Snart får fyra nya ämnen sina officiella namn.

Att svara med namn i telefonen är något av en svensk vana, och många frågar sig nu vilket namn som kommer att höras i luren om man ringer upp Periodiska Systemet, nummer 113, 115, 117 eller 118, där vi sedan årsskiftet finner fyra nya grundämnen.

Formellt heter dessa grundämnen än så länge u nuntrium, ununpentium, ununseptium och ununoktium med symboler Uut, Uup, Uus och Uuo. Historien bakom dessa namn och symboler går tillbaka till det Kalla kriget och en rivalitet mellan forskarlag från Sovjetunionen och USA där två olika namn på samma grundämne kunde vara i svang, [1] en situation som IUPAC, den internationella kemiunionen, efter ett tag fann högst irriterande.

Tyvärr fann man också att man saknade kärnfysisk expertis för att avgöra vem som hade ”rätt”, det vill säga vem som framställt de nya grundämnena först, en situation som försvårades av att de ryska forskarna, många även involverade i det sovjetiska kärnvapenprogrammet t ex Georgiy Flerov, hade mycket svårt att resa utomlands och diskutera saken.

Den legendariske brittiske , oorganiske kemisten Joseph Chatt, då ordförande för IUPACs oorganiska nomenklaturkommission, föreslog 1978 ett trebokstavssystem med vidhörande namn så att man i alla fall skulle kunna prata om ämnena på ett bekvämt sätt och skriva formler för deras föreningar.

Systemet är praktiskt, men har i kärnfysikkretsar varit något kontroversiellt, kanske möjligen för att man felaktigt trott att systemet permanent skulle ersätta upptäckarnas rätt till ära och berömmelse genom namngivningsrätten. [2]

Det nuvarande regelverket involverar både IUPAC och dess systerorganisation den internationella fysikunionen IUPAP. Dessa utser enligt vissa principer en gemensam arbetsgrupp, det s k Joint Working Party, som fastställer om man kan anse ett nytt grundämne upptäckt och i så fall vilka forskargrupper som ska få äran härav och därmed namngivningsrätten. [3]

Deras rapport publiceras i IUPACs officiella tidskrift Pure and Applied Chemistry efter att 15 granskare samt involverade laboratorier haft möjligheter att komma med synpunkter.

Efter detta ges IUPACs division II (oorganisk kemi) också en möjlighet att säga sitt, vilket naturligtvis handlar om att det i rapporten inte får stå något som försvårar den namngivningsprocess som nu tar vid.

Det sker genom att de berörda forskargrupperna kommer in med förslag till IUPACs division II. Denna kontrollerar att namn och symbol inte bryter mot det regelverk som finns, till exempel så får man inte återanvända tidigare namn så Kurchatovium kan t.ex. inte komma i fråga. Det finns också ett begränsat urval av namn, reglerna säger att de ska komma från en mytologisk person inkluderande astronomiska kroppar, mineraler eller liknande, en plats eller geografisk region, en egenskap hos grundämnet eller en vetenskapsperson.

Rockstjärnor kommer som vi ser alltså inte på fråga, om man inte uppkallat t ex ett mineral, en asteroid eller en plats efter personen först.

Det senare kan ju låta lite långsökt, men faktum är att många av de grundämnen som ser ut att ha namn efter personer i själva verket är uppkallade efter platser eller mineral, t ex flerovium, berkelium och gadolinium. Några synpunkter på namnvalet, förutom att de ska följa regelboken, kan inte den oorganiska divisionen ha, och när man säkerställt detta så publiceras namnen som en preliminär rekommendation i Pure and Applied Chemistry varefter vem som helst kan inkomma med synpunkter till IUPAC under en femmånadersperiod.

Då gäller alltså det som man en gång sa på brittiska bröllop, ”speak now or forever hold your peace”, för sedan ratificeras beslutet av IUPACs högsta beslutande organ, generalförsamlingen, och ännu en episod är avslutad i vetenskapsvärldens längsta långkörare, historien om grundämnenas periodiska system.

Av Lars Öhrström, Chalmers

Fotnoter:

1 Vissa av dessa hänger kvar i gamla periodiska system man träffar på runt om i världen. Att Stockholms universitet höll på Kurchatovium för grundämne 104 kan möjligen förstås utifrån 60- och 70-talets vänstervåg, men att samma beteckning användes i det strikt antikommunistiska Sydafrika under apartheid är mer förvånande. Möjligen rörde det sig om ren subversiv verksamhet vid det förhållandevis progressiva University of Cape Town .

2 För en kort historik se L. Öhrström, N.E. Holden, The three-letter element symbols: meddling manner or diplomatic defusing? Chemistry International, March-April, 4-8, 2016.

3 För en mer detaljerad redogörelse för hur detta sker och enligt vilka principer se J. Corish, Procedures for the Naming of a New Element, Chemistry officiella tidskrift Pure and Applied Chemistry efter att 15 granskare samt involverade laboratorier haft möjligheter att komma med synpunkter. Efter detta ges IUPACs division II (oorganisk kemi) också en möjlighet att säga sitt, vilket naturligtvis handlar om att det i rapporten inte får stå något som försvårar den namngivningsprocess som nu tar vid.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Är kemikalieblandningar farligare?

Outsourcing viktigare för läkemedelsutveckling

Hur har andra bolag gjort och vilka möjligheter finns det? Det är några av frågorna man kan får svar på vid årets upplaga av Pharrma Outsourcing, säger Maria Eriksson, projektansvarig.

Fem miljoner genom nästa steg

Målsättningen inom fem år är att sekvensera ytterligare fem miljoner individers genuppsättning. Det berättade Joanne Hacket från Genomics England på årets Bioscience.

SOBI storhandlar från AstraZeneca

Swedish Orphan Biovitrum AB (Sobi) har ingått avtal med AstraZeneca, om att förvärva rättigheterna till Synagis (palivizumab) i USA för 13,6 miljarder kronor.

Superplast för bättre tandlagning

Forskare vid KTH har tagit fram ett superstarkt och biokompatibelt material som är mycket bättre än det som idag används för att laga tänder.

Över 60 läkemedel hittade i spindlar

Den ökande användningen av läkemedel sätter allt tydligare spår i naturen visar en ny internationell studie med forskare från bl a Umeå universitet och SLU.

Nyhetsbrev

Sockerkonsumtionen behöver halveras

Det budskapet presenterar Kostfonden på Världsdiabetesdagen den 14 november när man dukar upp den mängd sötsaker som produceras åt en svensk tvåbarnsfamilj årligen.

Arkiv

Merck slutar sälja rotavirusvaccin i Västafrika

AstraZeneca ökar försäljningen

Jämställdhet brister för kvinnliga kemister

Doktorand förgiftade kollega

En doktorand i kemi vid Queens Universitet i Kingston, Canada, erkänner att han har förgiftat en kollega med nitrosodimetylamin.

Kemibolag i råvarusamarbete

Wellcome och Gates Foundation stödjer Open Access

Idag måndag har båda organisationerna gått med i cOAlition-S och uttalar sitt stöd för principerna i den s k Plan S.

Skarp forskarprotest mot Open Access-plan

Forskare protesterar i ett öppet brev mot den s k Plan S som de menar kommer att skada särskilt kemisk forskning.

Protester mot gruvor

Från Kallak i norr till Österlen i söder protesterar boende mot planer på ny gruvbrytning.

SwedenBio satsar internationellt

Den nya satsningen kallas International Business Development and Promotion och ska bli ett nav med uppgift att flytta fram positionerna för nordisk life science.

Insplorion ska boosta batterisensor

Statens energimyndighet har beviljat Insplorion två miljoner i stöd för vidareutveckling av Insplorions batterisensor.

Är vi immuna mot gensaxen CRISPR-Cas9

Den frågan ställer sig tyska forskare vid Charité–Universitätsmedizin Berlin som har hittat utbredd immunitet mot Cas9-proteinet.

Största utlysningen inom grön kemi

Mistra startar ett nytt program om grön kemi. Utlysningen har just öppnat till stiftelsens största programsatsning någonsin.

Säljer Europa-rättigheter till Nexium

AstraZeneca säljer rättigheterna till Nexium, uppföljarpreparatet till Losec och båda på top-20-listan över världens mest sålda läkemedel.

Tusen till rekryteringsmässa

1000 mässbesökare och 37 arbetsgivare inom Life Science möttes förra veckan på en rekryteringsmässa i Lund.

Ska hitta biomarkörer för hjärnskada

Digitala pengar dyrast

Energikostnaden för att utvinna digitala s k kryptovalutor, mining som det kallas – är till och med högre än den för att utvinna fysiska metaller.

Luthman och Bogentoft hedras

Cellink presenterar nya biobläck

Anställer affärsutvecklare

Läkemedelskongress läggs ner

400-årigt kemibolag byter namn

Ny vd för Probi

Hon tar över ansvaret i Mercodia

Fernströmpris till Huntington-forskare

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.131