Föråldrade regler om GMO

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Två svenska universitet har använt den nya växtförädlingstekniken Crispr/Cas9 för att ta fram varianter av den lilla växten backtrav och ansökt om att få försöksodla den. En variant har fått avslag.

Frågan gäller om växterna omfattas av regelverket för genmodifierade organismer, GMO. Efter en granskning har verket kommit fram till att den ena användningen av tekniken leder till en genmodifierad organism, men inte den andra.

Den nya tekniken CRISPR/Cas9 innehåller en rad verktyg för att göra förändringar i växter. Universiteten, Umeå och SLU, har tagit fram två varianter av växten backtrav. I båda har man använt tekniken för att skapa en mutation i växternas DNA med hjälp av ett främmande DNA. Skillnaden är att i den ena varianten finns främmande DNA kvar i växten men inte i den andra.

Jordbruksverket bedömer därför att endast den förstnämnda backtraven är genmodifierad och behöver tillstånd för att få odlas.

Reglerna för GMO styrs av definitioner från 90-talet som är föråldrade och svårtolkade. Det har utvecklats många nya växtförädlingstekniker där det är oklart om växterna ska regleras som GMO eller inte. Exempelvis undantas växtförädling genom mutationer från GMO-reglerna. Flera av de nya teknikerna är just mutationsförädling men där främmande DNA används i början av förädlingsprocessen. Den slutliga växten innehåller däremot inget främmande DNA.

Sverige har tillsammans med andra medlemsländer bett EU-kommissionen om riktlinjer för att kunna tolka reglerna och definitionerna på ett enhetligt sätt. Varje ny växtförädlingsteknik ska sedan kunna prövas med hjälp av de EU-gemensamma riktlinjerna.

I brist på EU-riktlinjer måste Jordbruksverket göra egna tolkningar. Det kan innebära att tolkningarna blir annorlunda när de EU-gemensamma riktlinjerna kommer.

"Jordbruksverkets beslut är det enda logiska", säger Stefan Jansson, professor vid Umeå Plant Science Centre och Umeå universitet i ett pressmeddelande.

Jens Sundström, docent och lektor på Linnécentrum för växtbiologi och SLU arbetar i stället med en gen, AI20, som antas behövas för att växten ska kunna bilda ståndare, och därmed pollen.

"Vi hoppas också att denna logiska och klara tolkning kommer att gälla alla liknande fall i framtiden", säger Jens Sundström, docent och lektor på Linnécentrum för växtbiologi och SLU.

EU-kommissionen har sedan en längre tid aviserat att man kommer att presentera sin tolkning av lagtexten, men har ännu inte kunnat enas i frågan.

"Alla frågor relaterade till GMO splittrar unionen och detta har lett till handlingsförlamning. Vi tror att Jordbruksverkets besked kommer att få stor uppmärksamhet internationellt", kommenterar Jens Sundström.

Jordbruksverkets webbplats om GMO

Bland annat med svaren till universiteten


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Här bildas faktiskt guld

Den 17 augusti i år upptäcktes först gravitationsvågor och sedan ljuset från två kolliderande neutronstjärnor för första gången.

Tjejer mer tveksamma till teknisk utbildning

Enligt en ny undersökning är tjejer som går sista året på gymnasiet mer tveksamma till att välja högre teknisk utbildning än killar.

Många nya gener för antibiotikaresistens

Värmestyrda partiklar bygger själva

"Det ser jättebra ut"

På torsdagen ringde börsklockan för biotechbolaget BioArctic som nu handlas på Nasdaq Stockholm. Det har varit en tuff men lärorik resa, säger vd Gunilla Osswald.

Miljarder satsas på forskningskluster

Prisas för nyttiggörande av forskning

Arkiv

Ny marknad för allergitest

Protein stoppar bladlöss

Forskare vid Umeå universitet och Wageningen universitet i Nederländerna har upptäckt ett sätt som växter använder för att försvara sig mot bladlöss.

Kemist blev Årets Projektledare 2017

Fint pris till oorganisk kemist

Dags att strunta i Nobelpriset?

Nyupptäckt genfusion

Formulering av bioläkemedel får chansen

Nu drar ett nytt centrum för utveckling av formuleringar av nya biologiska läkemedel igång. Ska det vara lösning, piller eller något helt annat?

Nobelpriset i kemi till kryoelektronmikroskopi

Nobelpriset i kemi 2017 går till tre forskare som alla bidragit till utvecklingen av kryoelektronmikroskopi, en metod som revolutionerat avbildningen av biomolekyler.

Nobelpris till inre klocka

EMA får inte med sig personalen

Den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) varnar för att flytten på grund av Brexit kan skada det regulatoriska systemet permanent.

Långsiktigt stöd till 18 riskprojekt

Supermaterial prisas

Uppsalaföretaget Disruptive Materials, med supermaterialet Upsalite har vunnit tävlingen Årets nanoföretag i Norden 2017.

Forskningspris för klimatvänligare kor

PLOS Genetics forskningspris 2017 går till en studie som identifierat mikrobiella biomarkörer för avel av boskap som avger mindre metan.

En miljon till stamcellsforskare

Plast skadar fiskhjärnor

En ny studie från Lunds universitet visar att nanoplastpartiklar i vattnet kan hamna i fiskars hjärnor och påverka deras beteende.

Fjäderprotein blir mat

Fördubblad asbestimport

Enligt siffror från det amerikanska handelsdepartementet importerades 2016 705 ton råasbest till USA, dubbelt så mycket som året innan och efter år av nedgång.

Får Forska!Sveriges hedersutmärkelse

Exjobb om aska prisat

Drygt 300 miljoner till Immunocore

Immunteknolog får Nytänkaren

Rekryterar från Imperial College

Får värdskap för världskongress

Pengar till läkemedelsrening

Ny vd för Symcel

Nästa steg för patenterad frysteknik

Söker svenska plaströster

Få straffas för miljöbrott

Medivir outsourcar substansbibliotek

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.155