Öppet brev från ledande växtforskare

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Över 20 av Europas mest citerade växtforskare går ut i ett öppet brev och varnar för att Europa kommer att förlora sin ledande position inom växtforskningen om inte finansiering och politiska förutsättningar ändras.

Nödvändiga förutsättningar är tillräcklig finansiering till växtforskningen, att genmodifierade växter som visat sig vara säkra får användas och att fältförsök skyddas från vandalism.

Bland undertecknarna finns världsledande forskare från Tyskland, Schweiz, Storbritannien, Österrike, Nederländerna, Belgien och Sverige.

DE BEFARAR ATT Europa inte kommer att kunna leva upp till målen i EUs forskningsprogram Horizon 2020 att skapa forskning i världsklass och att avlägsna hinder för innovation.

För att råda bot på detta menar forskarna att Europas beslutsfattare måste ta ställning för forskningen.

Forskarna, som representerar allt från botanik och ekologi till molekylärbiologi, anser att EU:s “fördröjande av godkännanden av transgena växter har förstört för den tillämpade växtforskningen och att detta effektivt har förstört möjligheterna för statligt finansierade forskare och små företag att ta itu med de stora samhällsutmaningarna.”

De menar att detta lett till minskad konkurrens som ökat de stora företagens dominans inom utsädes- och jordbrukskemikalie-området. Forskarna efterlyser en genomgripande revidering av regleringen för genmodifierade grödor och att den ska baseras på vetenskapliga principer för riskbedömning, i stället för som i dag på politik.

DERAS UPPMANING kommer särskilt lägligt eftersom det Europeiska parlamentet för närvarande överväger Europeiska rådets förslag att tillåta genmodifierad växtodling i de länder som väljer att godkänna detta.

I brevet varnar forskarna för att ”i de flesta europeiska länder blockeras möjligheterna att få tillstånd att utföra fältexperiment, inte av vetenskapliga skäl – utan av politiska.”

I de fall där fältförsök tillåtits ”vandaliserades de ofta systematiskt, något som orsakar stora vetenskapliga och finansiella förluster. Det bromsar de vetenskapliga insatserna för att bekämpa jordbrukets skadegörare och motverka klimatförändringar. Forskarna berättar också att ”några av oss har till och med blivit hotade och privategendom har vandaliserats”.

STEFAN JANSSON , professor vid Umeå universitet och Umeå Plant Science Centre, har samordnat det öppna brevet:

”Kampanjmakare startar nuförtiden ofta upprop och samlar namnunderskrifter. Men det här är inte en lista med vilka växtforskare som helst, inte heller är det en lista med forskare som har kopplingar till industrin, som enligt somliga "skulle påstå detta i alla fall".

”Politiker som väljer att ignorera detta budskap kan inte i framtiden påstå att de tar vetenskap på allvar”, säger han i ett pressmeddelande.

De forskare som undertecknat brevet är Europas mest inflytelserika inom växtforskning, baserat på standardmetoden för att mäta vetenskapligt genomslag, det vill säga citeringar i vetenskapliga tidskrifter.

BLAND UNDERTECKNARNA återfinns ytterligare en svensk forskare: Thomas Moritz, professor vid SLU och Umeå Plant Science Centre.

De senaste nära 15 åren har två genmodifierade grödor godkänts för kommersiell odling i EU: Monsantos insektsresistenta majs MON810 och BASFs Amflora-potatis för industriellt bruk.

Den senare drogs dock tillbaka av företaget 2012, i Europa.

Den utvecklades av svenska forskare vid Svalöf Weibull och registrerades ursprungligen i augusti 1996.

En diskussion om vad genmodifiering är fördes nyligen på senseaboutscience .

I Storbritannien driver Biotechnology and Biological Sciences Research Council (BBSRC) frågan om ett helt nytt regulatoriskt ramverk för GMO-grödor.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.163