Fler ska granska fusk
För att kunna hantera det ökade antalet ärenden utökas expertgruppen för oredlighet i forskning med två ledamöter och två ersättare.
Expertgruppen för oredlighet i forskning inrättades 2010 och består i dag av en ordförande och fyra övriga ledamöter samt personliga ersättare för samtliga ledamöter. Gruppens uppgift är att på begäran från statliga universitet och högskolor lämna yttranden som ett stöd i lärosätenas utredningar av ärenden som rör misstankar om oredlighet i forskning, konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete.
Under 2016 har det skett en stor ökning av antalet ärenden, bland annat på grund av utredningar kopplade till Macchiarini-skandalen vid Karolinska institutet och forskning om konstgjorda hornhinnor vid Linköpings universitet.
Regeringen har därför beslutat att expertgruppen för oredlighet i forskning ska utökas med två ordinarie ledamöter och två ersättare. Gruppen kommer framöver att bestå av en ordförande och sex övriga ledamöter. Ledamöterna ska, även fortsättningsvis, ha vetenskaplig kompetens inom olika forskningsområden och en ledamot ska företräda etisk sakkunskap. I förordningen införs även en bestämmelse som innebär att expertgruppen är beslutsför när ordföranden och minst fyra övriga ledamöter är närvarande.
- Det är i grunden positivt att antalet ärenden om oredlighet i forskning som universitet och högskolor lämnar till expertgruppen har ökat. I spåren av Macchiarini-skandalen är det angeläget att vetenskapssamhället tar frågor om möjlig oredlighet på största allvar. För att snabbt stärka upp arbetet kommer expertgruppen nu att utökas med ytterligare två ledamöter och två ersättare, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning i ett pressmeddelande.
Förslag på nya ledamöter bör lämnas dels av den samordningsgrupp som finns vid Vetenskapsrådet, Formas, Forte och Vinnova och dels av Sveriges universitets- och högskoleförbund. Regeringen kommer sedan att fatta beslut om att utse nya ledamöter.
- Det pågår i dag även en utredning om hur utredningar om oredlighet i forskning görs och hur processen och organisationen av dessa utredningar kan förbättras. Utredaren ska bland annat göra en översyn av verksamheten vid expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden och vid behov föreslå en ny och mer ändamålsenlig organisation för oberoende utredningar av oredlighet i forskning. Detta uppdrag ska redovisas senast den 28 februari 2017. Det är dock viktigt att expertgruppen för oredlighet i forskning redan nu ges bättre förutsättningar att hantera den ökade ärendemängden, avslutar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Läs även:
Efter KI-skandalen: branschen kommenterar
Efter avslöjandet om kirurgen Paolo Macchiarinis operationer på Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset pågår utredningar. Händelsen kan få konsekvenser för svensk life science-forskning.
