”Vi uppmanar regeringen till krafttag”
Sverige är – och har länge varit – en stark nation för innovationer inom hälsa och life science. Life science-ekosystemet är ett komplext system där företag, hälso- och sjukvård, akademi, myndigheter och patient är beroende av varandra, och Sverige står starkt i alla led.
Läkemedelsexporten har mer än fördubblats de senaste tio åren, visar statistik från SCB, och uppgår nu till 7,3 procent av den totala exporten. Karolinska institutet och andra svenska universitet med life science-forskning ligger högt på internationella topplistor. Svensk hälso- och sjukvård presterar i toppklass, trots utmaningar. Karolinska universitetssjukhuset rankas högst av samtliga europeiska sjukhus.
Ändå är vi oroliga. Många utmaningar för life science-ekosystemet är kända: förutsättningarna för att bolag ska göra kliniska prövningar i Sverige behöver förbättras; införande av innovationer i en hårt belastad hälso- och sjukvård tar lång tid; många småbolag växer sig inte större; hälsofrämjande arbete nedprioriteras ständigt.
Men här vill vi lyfta en mindre diskuterad fråga: finansieringen av nya innovationer, projekt och bolag.
Detta bekymrar oss:
- En stor del av denna finansiering går via Vinnova i form av anslag från olika utlysningar och andra initiativ. Vi har gått igenom Vinnovas finansiering av insatser inom life science 2011–2023. Vinnovas nettobeviljade bidrag för life science-projekt har vuxit stadigt för varje år, helt i linje med att myndigheten fått ökade anslag. De senaste två åren tycks andelen beviljade medel till life science ha planat ut, och vi erfar att prognosen ser dyster ut.
- Vinnova får från 2024 en minskad budget. Myndigheten har de senaste åren dessutom fått flera stora regeringsuppdrag inom befintlig budgetram vilket minskar mängden medel för andra satsningar – endast en bråkdel av dessa är riktade mot hälsa och life science.
- De stora satsningar på infrastruktur och innovation inom hälsa och life science som gjorts avslutas i år eller inom de närmsta åren. Det handlar om flaggskepp som CCRM Nordic, Genomic Medicine Sweden, Hållbar precisionshälsa, Innovationsmiljöer inom precisionsmedicin och Visionsdriven hälsa. Finansieringen av de strategiska innovationsprogrammen för hälsa och life science, Swelife och Medtech4Health, avslutas planenligt 2026 respektive 2027. Det finns inga andra offentliggjorda satsningar som tar över eller kompletterar dessa.
- I sin konsekvensanalys av budgetneddragningarna flaggade Vinnova för att styrkeområdet precisionsmedicin skulle kunna komma att stå utan finansiering om inte Impact Innovation-programmen kunde täcka upp för detta. Med beslutet om att inga Impact Innovation-program är inom hälso- och life science-området, ökar farhågorna för att finansieringen av precisionsmedicin helt uteblir – en katastrof för svensk forskning, hälso- och sjukvård och inte minst patienterna. Även generella insatser för innovationer, satsningar inom framtida styrkeområden och det viktiga arbetet med innovationer för förebyggande av ohälsa riskeras.
- Vi vill även flagga för de ekonomiska smörjmedel som behövs för att innovationer ska nå hela kedjan från forskning ända ut till hälso- och sjukvården och patient. Innovation i hälso- och sjukvården ger tillgång till förbättrad vård och en möjlighet att hantera ett utmanande kostnadsläge. Det är även en förutsättning för ett konkurrenskraftigt näringsliv inom hälsa och life science i Sverige.
Så vi är oroliga.
Vi uppmanar regeringen till krafttag – från prevention av ohälsa till precisionsmedicin – för att inte förlora de landvinningar Sverige har gjort. Sverige kommer annars inte kunna möta de utmaningar som både samhället och sektorn står inför.
Vi efterlyser därför en omfattande, nationell satsning på hälsa och life science med extra avsatt finansiering för att undvika kapitalförstöring, minskade exportintäkter och försämrad vård och hälsa.
Eva Sjökvist Saers, ordförande Swelife
Peter Nordström, programchef Swelife
Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.
