Anna Törner: Minuten mellan liv och död
”Jag har aldrig berättat för någon enda om den här dagen för mer än 20 år sedan. Men jag tänker ibland på vad som hände, på vad som kunde ha hänt. När jag försöker förstå varför jag inte berättat för någon landar jag i känslan skam. Det finns liksom ingen förlåtelse för något som detta, även om det är högst mänskligt att distraheras ett ögonblick”, skriver Anna Törner i en krönika.
Plaskdammen är några få decimeter djup och min dotter och son hoppar runt i vattnet tillsammans, upp och ner. Han kan ännu inte hålla balansen själv, men hon håller hans händer. Jag sitter på en bänk, några få meter från dammen. Det är fullt med folk överallt denna stekheta sommardag. Jag vänder blicken mot den stora bassängen och hopptornet, en li...
Få tillgång till hela artikeln - enkelt och snabbt
Provprenumeration
Skapa en provprenumeration
Prova nu
Prenumeration
Välj mellan våra prenumerationer på Life Science Sweden och hitta vad som passar dig och/eller ditt företag
Se prenumerationer
