Rapsrest kan bli nyttigt livsmedel

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Resterna från rapsoljetillverkningen blir idag djurfoder, men livsmedelsforskare har upptäckt att denna knäckebrödsliknande rest innehåller svårfångade, essentiella aminosyror.

Det gäller särskilt för vegetarianer och därför borde pressresten också hamna på våra egna tallrikar. Forskarna arbetar nu med att utveckla ett livsmedel av resterna som skulle kunna ersätta soja och quorn i frysdisken.

Rapsolja pressas ur de små, svarta fröna. Tre kilo frön ger ett kg olja medan resterande två kilo pressrest torkas till pellets och ges till kor och grisar.

Av en tillfällighet upptäckte livsmedelsforskarna Marilyn Rayner och Karolina Östbring vid LTH, Lunds universitet att resterna innehåller flera högkvalitativa proteiner, bland annat livsnödvändiga aminosyror som finns i soja men är sällsynta i andra vegetabiliska livsmedel. Det funktionella proteinet oleosin ökar möjligheten att få till en bra och saftig konsistens på rapsproteinet.

En möjlig förklaring till att rapsmassan tidigare ansetts olämplig som människoföda är innehåll av glukosinolat som i tarmen bryts ned till ett ämne som i större mängder kan påverka sköldkörteln negativt. I det rapstäta Kanada funderade man på 80-talet att förädla rapsproteinet men la ner planerna på grund av glukosinsolatet.

"Sedan dess har filtreringstekniken utvecklats och vi är ganska övertygade om att det idag går att filtrera bort glukosinolatet. Vår process är dessutom vattenbaserad vilket är en fördel eftersom de oönskade ämnena är vattenlösliga och på så sätt till viss del avskiljs när proteinerna plockas ut från rapspressresten", säger Karolina Östbring, livsmedelsforskare vid LTH i ett pressmeddelande.

Hur smakar det, då? Jo, det finns en bismak av gräs som Karolina Östbring och hennes kollegor arbetar på att mildra.

" Filtreringstekniken kommer in också här. Smaken sitter polyfenoler som finns på insidan av skalet. Genom att finjustera malningsgraden går det sedan att avskilja skalresterna i filtreringsprocessen så att skalresterna inte åker med, kommenterar Karolina Östbring.

Samtidigt tror hon att vi konsumenter framöver får vänja oss vid en bismak av växter.

Tänk på flytande havre eller sojamjölk, de smakar ju lite havre respektive soja, säger hon.

För proteinskiftet, som skiftet från kött-protein till växt-protein kommit att kallas, kommer också till Sverige snart, tror hon.

"I USA nåddes år 2012 ”peak meat” då köttkonsumtionen enligt statistiken för första gången minskade jämfört med föregående år. Den trenden kommer säkerligen också till Sverige snart. Redan nu har köttätandet stannat upp i Sverige och ökar inte lika kraftigt som tidigare år. Vi närmar oss ”Peak meat”.

I projektet samarbetar forskarna med odlare och industrin har också visat intresse.

"Idag säljer bonden rapspressresterna för två kronor kilot. Om de kunde sälja pressresterna som råvara till nya produkter skulle försäljningspriset öka. Det blir en win-win-situation där vi utnyttjar jordens resurser bättre samtidigt som vi förbättrar ekonomin och slipper importera så mycket soja.

Om allt går som planerat, kan produkten finnas på marknaden inom några år. Industriellt samarbete pågår och vetenskapliga artiklar är på gång."



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Läkemedel med spindeltrådsprotein

Forskare vid Karolinska Institutet har lyckats producera lungsurfaktant, ett läkemedel för vård av för tidigt födda barn, genom att härma tillverkningen av spindeltråd.

Feta kalorier mättar mer

Forskare vid Linköpings universitet har jämfört intag av 750 kcal som en söt lågfettdrink eller som en gräddbaserad högfettshake, med samma kalorimängd.

15 bästa bioteknikinkubatorerna

Alzheimerforskare får Drottning Silvias pris

Får EU-anslag för vaccinutveckling

Prisas för utveckling av läkemedel

Startar samarbete om hjärntumör

Uppsalabaserade läkemedelsutvecklingsföretaget Beactica har slutit ett samarbetsavtal med Uppsala universitet och läkemedelsplattformen vid SciLifeLab.

Arkiv

Mest plastförorenade platsen

En avlägsen ö i Stilla Havet visar sig vara en av de mest plastförorenade platserna på Jorden, i en ny studie.

Diabetesvaccin får ökat patentskydd

Rapsrest kan bli nyttigt livsmedel

Resterna från rapsoljetillverkningen blir idag djurfoder, men livsmedelsforskare har upptäckt att denna knäckebrödsliknande rest innehåller svårfångade, essentiella aminosyror.

Växtstamceller ger nya ledtrådar

IVL positiva till substitutionscentrum

Pilot för krackning av lignin invigd

Antikropp mot astma utreds vidare

Satsar på vaccin vid njurtransplantation

"Sukralos är säkert"

Lotta Ljungqvist får styrelsepost

Lotta Ljungqvist, vd för Norden på GE och vd för Biohuben i Uppsala, tar plats i SwedenBios styrelse.

Aggregation hejdar infektion

Chalmers och KTH mest internationella

Mellanösterns första synkrotron invigs

Certifieringsföretag byter namn

Teoretiska kemister prisas

Uråldriga proteiner kartlagda

I en ny studie har forskare undersökt två proteiner, som är mellan 400 miljoner och 600 miljoner år gamla för att se hur de har utvecklats.

Spårar liv i urberget

En internationell studie ledd från Linnéuniversitetet kartlägger uråldrigt liv i jordskorpan och visar att metanogena mikroorganismer i berggrunden haft förvånansvärt stor utbredning i tid och rum.

Algfabrik satsar på fälttester

AkzoNobel avvisar tredje uppköpsförsök

Stockholms universitets hedersdoktorer 2017

Ny vd för Sobi

Kornets DNA kartlagt

Patogener tränar i sjöar och hav

Samarbete når en andra milestone

Vinnande om fiskfoder

Artikel om mikroplastpartiklar dras tillbaka

Underlättar för solceller

Klossföretag vill ersätta fossil plast

Kunskapssprång för miljöstål

Sänd till en kollega

0.136