Växtstamceller ger nya ledtrådar

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Stamceller hos växter och djur uppför sig förvånansvärt likartat. Det visar en ny forskningsstudie från Lunds universitet.

Forskarna har lyckats ta fram matematiska ekvationer som avslöjar mycket små skillnader i proteinernas beteende. Resultaten kan förhoppningsvis vara till nytta i stamcellsforskning för människor.

En stamcell kan mogna till flera olika sorters celler och utgör därmed ett slags modercell till kroppens alla specialiserade celltyper. Dessa mogna, specialiserade celler kan hos djur aldrig på naturlig väg backa tillbaka till stamcellstadiet. Det kan däremot växtceller göra.

"Specialiserade celler hos växter kan utan extern manipulation återgå till att bli stamceller. Det finns i växtvärlden en naturlig omprogrammering", säger Carsten Peterson, professor vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet i ett pressmeddelande.

Han är en av forskarna bakom den aktuella studien om skillnader och likheter mellan djurs och växters stamceller. Med bakgrund i den teoretiska fysikens ekvationer och beräkningsmodeller har han och kollegorna gett sig i kast med stamcellerna ur ett annorlunda perspektiv, vilket visade sig vara lyckat.

Med ett matematiskt angreppssätt har de tittat närmare på de proteiner som är kopplade till de gener som styr stamcellerna och hur de påverkar varandra, så kallad växelverkan, då cellerna mognar.

"Var för sig är de väldigt olika i däggdjurs respektive växters stamceller, men vi finner stora likheter i deras inbördes växelverkan, dvs hur de förstärker eller försvagar varandra", kommenterar Carsten Peterson.

"Växt- och djurriket skildes åt i evolutionen för över 1,6 miljarder år sedan. Det är överraskande att växelverkningarna mellan den handfull nyckelgener som styr respektive stamcellers öde är så pass lika i de båda fallen".

Samtidigt visar ekvationerna att de små skillnader som finns är tillräckliga för att förklara varför växters mogna celler är så flexibla medan däggdjurens mogna celler kräver syntetiskt omprogrammering för att gå tillbaka till en stamcell.

Han konstaterar att mycket arbete återstår vad gäller effektiviteten i omprogrammering av djurceller och hoppas därför att insikter från växtvärlden kan bidra.

Studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Läkemedel med spindeltrådsprotein

Forskare vid Karolinska Institutet har lyckats producera lungsurfaktant, ett läkemedel för vård av för tidigt födda barn, genom att härma tillverkningen av spindeltråd.

Feta kalorier mättar mer

Forskare vid Linköpings universitet har jämfört intag av 750 kcal som en söt lågfettdrink eller som en gräddbaserad högfettshake, med samma kalorimängd.

15 bästa bioteknikinkubatorerna

Alzheimerforskare får Drottning Silvias pris

Får EU-anslag för vaccinutveckling

Prisas för utveckling av läkemedel

Startar samarbete om hjärntumör

Uppsalabaserade läkemedelsutvecklingsföretaget Beactica har slutit ett samarbetsavtal med Uppsala universitet och läkemedelsplattformen vid SciLifeLab.

Arkiv

Mest plastförorenade platsen

En avlägsen ö i Stilla Havet visar sig vara en av de mest plastförorenade platserna på Jorden, i en ny studie.

Diabetesvaccin får ökat patentskydd

Rapsrest kan bli nyttigt livsmedel

Resterna från rapsoljetillverkningen blir idag djurfoder, men livsmedelsforskare har upptäckt att denna knäckebrödsliknande rest innehåller svårfångade, essentiella aminosyror.

Växtstamceller ger nya ledtrådar

IVL positiva till substitutionscentrum

Pilot för krackning av lignin invigd

Antikropp mot astma utreds vidare

Satsar på vaccin vid njurtransplantation

"Sukralos är säkert"

Lotta Ljungqvist får styrelsepost

Lotta Ljungqvist, vd för Norden på GE och vd för Biohuben i Uppsala, tar plats i SwedenBios styrelse.

Aggregation hejdar infektion

Chalmers och KTH mest internationella

Mellanösterns första synkrotron invigs

Certifieringsföretag byter namn

Teoretiska kemister prisas

Uråldriga proteiner kartlagda

I en ny studie har forskare undersökt två proteiner, som är mellan 400 miljoner och 600 miljoner år gamla för att se hur de har utvecklats.

Spårar liv i urberget

En internationell studie ledd från Linnéuniversitetet kartlägger uråldrigt liv i jordskorpan och visar att metanogena mikroorganismer i berggrunden haft förvånansvärt stor utbredning i tid och rum.

Algfabrik satsar på fälttester

AkzoNobel avvisar tredje uppköpsförsök

Stockholms universitets hedersdoktorer 2017

Ny vd för Sobi

Kornets DNA kartlagt

Patogener tränar i sjöar och hav

Samarbete når en andra milestone

Vinnande om fiskfoder

Artikel om mikroplastpartiklar dras tillbaka

Underlättar för solceller

Klossföretag vill ersätta fossil plast

Kunskapssprång för miljöstål

Sänd till en kollega

0.161