12 får strategiska anslag

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

12 unga forskare har fått 2015 års Ingvar Carlsson Award för att starta upp egen forskning. De presenterades hos Stiftelsen för Strategisk Forskning den 9 juni.

Årets stipendiater forskar inom områden från livsvetenskaper till fysik och reglerteknik.
Ingvar Carlsson Award som i år delas ut för sjätte gången (vartannat år) är utformad för att möjliggöra för unga forskare som gjort sin postdok utomlands att återvända till Sverige och etablera sig som självständiga forskare. Var och en får fyra miljoner kronor samt ett personligt stipendium på 60 000 kronor.

Alla tolv stipendiaterna fick berätta kort om sin forskning och svara på frågor från dagens moderator Malou von Sievers.

Stipendierna delas ut av Ingvar Carlsson (svensk statsminister 1986–1991 och 1994–1996) personligen. Han berättade hur hans forskningsintresse började gro när han som ny i den då fem personer starka statsrådsberedningen fick följa med dåvarande statsministern Tage Erlander nästan överallt.

– Bland annat satt jag med vid forskningsberedningens möten och det var så det började. Sedan blev jag utbildningsminister, 34 år gammal.
– Jag har alltid lyssnat på forskarna. Det har funnits perioder när man velat satsa på tillämpad forskning med motiveringen att Sverige är ett så litet land att vi inte klarar grundforskning. Men vi måste alltid satsa på båda.
Han betonade också att forskningsfinansiärer har olika roller, apropå att man i ansökan till ICA måste ange en (långsiktig) industriell nytta för sin forskning, utöver att den ska vara excellent.
– SSF har en roll, Vetenskapsrådet en annan. Forskning bygger på mångfald och många olika institutioner.
Många av stipendiaterna har familj och barn och det kom flera kommentarer om hur jämställdheten i Sverige har underlättat även i forskarkarriärer, något som inte förekommer utanför Norden. Det gjorde Ingvar Carlsson glad.

– Det är väldigt roligt att höra om effekten av det som var en målmedveten satsning för 30 år sedan.

Ingela Lanekoff, analytisk kemist, tillbringade två år vid universitetet i Seattle, USA, med sin familj.

Tack vare ett VR-anslag kunde hon förra året flytta hem till Uppsala universitet.

– Med ICA-stipendiet kan jag nu anställa en doktorand och får fart på min forskning.

– Mitt råd till blivande forskare är: hitta rätt man, så går det bra.

Hennes forskningsområde är att utveckla nya tekniker för avbildning av molekyler på ytor och karakterisering av dem med en teknik som kallas nano-DESI.

Om kroppen, t ex hjärnan, ska fungera behövs rätt molekyler på rätt plats. Upprätthålls inte den balansen kan det leda till sjukdomar eller sjukdomsrelaterade besvär.
Genom att skapa kartor över specifika molekyler i hjärnan kan man få insikt i vilka som är viktiga för olika processer.
– Nu ska jag studera hur det ser ut när det gäller neurotransmittorer vid Parkinsons sjukdom, kvantitativt. Vad är det som förändras vid sjukdomen och hur mycket?

Katja Petzolds forskning fokuserar på RNA och deras rörelse för att på så sätt förstå RNAs funktion. Särskilt ska hon undersöka ett specifikt mikro-RNA som reglerar p53, ett välstuderat protein med en nyckelroll i att bromsa cancer och reglera cellutveckling.
Hennes forskargrupp, Petzold lab vid Karolinska Institutet, är den första som lyckats påvisa att exciterade tillstånd i RNA-molekylen har avgörande betydelse för molekylens funktion. Om man kan påverka RNA-molekylens rörelse skulle det innebära helt nya möjligheter att reglera dess funktion.
– Vi vill utveckla små molekyler som kan inhibera rörelser som leder till negativa effekter i cellen/kroppen.
Katja Petzold betonade att i Sverige är det möjligt för en kvinnlig forskare att göra karriär och ha familj, något som är betydligt mycket svårare i hennes patriarkala hemland Tyskland, där det är ovanligt med kvinnliga professorer.

Anders R Clausen, Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, forskar om DNA och under vilka omständigheter det tar upp RNA-byggstenar ribonukleotider, istället för sina egna deoxyribonukleotider. Det kan vara både positivt och negativt. Han utvecklar bl a en ny metod för att kartlägga ribonukleotider i hela genomet.
– Jag samarbetar med Sahlgrenska akademin för att titta på om det har någon koppling till cancer.

Karl Börjesson som är kemist, tillbringade ett år på universitetet i Strasbourg och kom då in på ett nytt forskningsområde genom att gå på föreläsningar vid det mycket tvärvetenskapliga lärosätet.

– Nu byter jag universitet från Chalmers till Göteborgs universitet för att forska om effektivare organiska lysdioder. Jag byter främst för att jag vill bli självständig.
Han vill utveckla metoder för att konvertera triplett-tillstånd hos molekylerna i lysdioder till singlett-tillstånd vilket skulle göra dem oerhört mycket energieffektivare än idag.

Anna Hanner, KTH, institutionen för fiber- och polymerteknologi, gjorde en postdok på Max Planck-institutet i Mainz, hos en av de få kvinnliga professorerna i Tyskland.

– Hon var superfeminist, faktiskt.

Anna tar inspiration från naturen för att utveckla kapslar för drug delivery t ex för tjocktarmscancer.

– Kapselväggen är inspirerad av växtceller vilket betyder att den bryts ned först i tarmen, främst i tjocktarmen där det finns rätt sort bakterier och enzymer.

– Jag har redan tagit fram en annan typ av kapsel så när det här ICA-anslaget är slut tror jag att jag är framme.

Hon kommer definitivt att ta patent.

– Det är viktigt för att stärka det svenska näringslivet, säger hon.

Maria Genander forskar på stamceller med huden som modellsystem för att förstå mekanismer som är gemensamma för normal vävnad och cancer. Hon har tillbringat fyra år i New York med man och barn.

Hon är väldigt nöjd med att flytta hem till Sverige, till Karolinska institutet och institutionen för cell- och molekylärbiologi.

– KI är en jättestark forskningsmiljö.
Övriga sex stipendiater är:

Eric Johnstone, Stockholms universitet, institutionen för organisk kemi. Han vill utveckla en effektivare totalsyntesmetod för att framställa proteinläkemedel som kan ersätta den med rekombinanta bakterier som används idag, men inte alltid fungerar.

Flaskhalsen idag är att koppla ihop de små peptidbitarna till hela molekyler. Han arbetar med en selektiv kardborreteknik där han modifierar naturens egen metodik.

Kristiina Tammimies, Karolinska institutet, institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Med hjälp av helgenomkartläggning, från enstaka baspars mutationer (SNPs) till strukturella kromosomförändringar, ska hon öka kunskapen om genetiska faktorer bakom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autismspektrumsyndrom, bidra till bättre diagnos och möjliggöra bättre prognos vid behandling. Hennes forskning ska också kunna ge genetiska riskprofiler för skräddarsydd behandling i framtiden.

Edmund Loh, KI, institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, studerar bakterien Neisseria meningitidis (den vanligaste orsaken till bakteriorsakad hjärnhinneinflammation hos människor) och vad som utlöser bakteriens farlighet. Många bär på bakterien (i nasopharynx) utan att bli sjuka. Varför attackerar den oss plötsligt?
Pontus Gisselson, Lunds tekniska högskola, institutionen för reglerteknik, har tillbringat ett och ett halvt år i Stanford. Nu flyttar han hem med sin dator för att utveckla nya algoritmer för realtidsoptimering med hjälp av en doktorand han nu kan anställa. Ett mål med hans ICA-projekt är att skapa optimeringsalgoritmer för bildrekonstruktion i medicinsk bildbehandling, MR.
Magnus Jonsson, institutionen för teknik och naturvetenskap, Linköpings universitet, har forskat vid Delfts tekniska universitet, och ska nu utveckla en ny typ av solcell. Han vill undersöka möjligheten att utnyttja och omvandla plasmonuppvärmning i nanopartiklar av guld till elektrisk energi.
Emil Björnsson, institutionen för systemteknik, Linköpings universitet, ska undersöka hur framtidens mobilnät (5G)kan bli mer energieffektiva. Med en ständigt ökad mängd datatrafik, som redan har passerat flygindustrins förbrukning, behövs energieffektivare infrastruktur. Han gjorde sin postdok vid Alcatel-Lucent, Supélec, i Frankrike.

I årets omgång var det 63 sökande, med betoning på livsvetenskaper, vilket gjorde att det är hög andel kvinnor. Urvalet bygger på flera parametrar, främst hög inomvetenskaplig kvalitet och långsiktigt industriellt intresse.
– Vi tittar på kvaliteten när det gäller postdok, självständighet, ledarskapstendenser, handledning av doktorander, etc. Enbart akademisk höjd räcker inte, förklarar Joakim Amorim, programchef, SSF.
De sökande som går vidare till steg 2 går till internationell granskning innan slutligt avgörande i beredningskommittén. Kommittén är ny för varje omgång och bestod i år av 11 personer varav nio från akademin, en från forskningsinstitut och en från näringslivet.

Av Boel Jönsson


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Läkemedel med spindeltrådsprotein

Forskare vid Karolinska Institutet har lyckats producera lungsurfaktant, ett läkemedel för vård av för tidigt födda barn, genom att härma tillverkningen av spindeltråd.

Feta kalorier mättar mer

Forskare vid Linköpings universitet har jämfört intag av 750 kcal som en söt lågfettdrink eller som en gräddbaserad högfettshake, med samma kalorimängd.

15 bästa bioteknikinkubatorerna

Alzheimerforskare får Drottning Silvias pris

Får EU-anslag för vaccinutveckling

Prisas för utveckling av läkemedel

Startar samarbete om hjärntumör

Uppsalabaserade läkemedelsutvecklingsföretaget Beactica har slutit ett samarbetsavtal med Uppsala universitet och läkemedelsplattformen vid SciLifeLab.

Arkiv

Mest plastförorenade platsen

En avlägsen ö i Stilla Havet visar sig vara en av de mest plastförorenade platserna på Jorden, i en ny studie.

Diabetesvaccin får ökat patentskydd

Rapsrest kan bli nyttigt livsmedel

Resterna från rapsoljetillverkningen blir idag djurfoder, men livsmedelsforskare har upptäckt att denna knäckebrödsliknande rest innehåller svårfångade, essentiella aminosyror.

Växtstamceller ger nya ledtrådar

IVL positiva till substitutionscentrum

Pilot för krackning av lignin invigd

Antikropp mot astma utreds vidare

Satsar på vaccin vid njurtransplantation

"Sukralos är säkert"

Lotta Ljungqvist får styrelsepost

Lotta Ljungqvist, vd för Norden på GE och vd för Biohuben i Uppsala, tar plats i SwedenBios styrelse.

Aggregation hejdar infektion

Chalmers och KTH mest internationella

Mellanösterns första synkrotron invigs

Certifieringsföretag byter namn

Teoretiska kemister prisas

Uråldriga proteiner kartlagda

I en ny studie har forskare undersökt två proteiner, som är mellan 400 miljoner och 600 miljoner år gamla för att se hur de har utvecklats.

Spårar liv i urberget

En internationell studie ledd från Linnéuniversitetet kartlägger uråldrigt liv i jordskorpan och visar att metanogena mikroorganismer i berggrunden haft förvånansvärt stor utbredning i tid och rum.

Algfabrik satsar på fälttester

AkzoNobel avvisar tredje uppköpsförsök

Stockholms universitets hedersdoktorer 2017

Ny vd för Sobi

Kornets DNA kartlagt

Patogener tränar i sjöar och hav

Samarbete når en andra milestone

Vinnande om fiskfoder

Artikel om mikroplastpartiklar dras tillbaka

Underlättar för solceller

Klossföretag vill ersätta fossil plast

Kunskapssprång för miljöstål

Sänd till en kollega

0.133