23948sdkhjf

Ny kraft för norsk forskning

Sen hon kom till makten har hon ökat den norska forskningsbudgeten med 354 miljoner euro. Klimatfrågan ligger henne varmt om hjärtat, då hon är gift med en mjölkbonde. Möt Tora Aasland, den första forsknings- och utbildningsministern i norsk historia.
Hennes politiska intresse växte fram på sjuttiotalet när hon kombinerade studentlivet och rollen som småbarnsmamma. Då anslöt hon sig till det norska socialistpartiet, Socialistisk Venstreparti, där hon arbetade aktivt. Hennes engagemang bottnade i en önskan om att ge sina barn en bra barndom och i kampen för bättre förskolor och säkrare skolvägar. Snart blev hon också intresserad av politikens globala aspekter. Vid den här tiden stod genusfrågor högt upp på den politiska agendan, tillsammans med miljöfrågor och frågan om Norges eventuella inträde i Europeiska Unionen.

Parallellt med sitt politiska engagemang , avslutade Tora Aasland sina studier och blev forskare i sociologi vid Oslos Universitet. Hennes forskningsområde rörde folks vardagsliv i Norge, levnadsstandarden i olika delar av landet och hur välfärden upplevdes. Hon arbetade på Institutet för Socialforskning under tolv år, en erfarenhet som hon värdesätter högt i sitt nuvarande jobb.

- Jag känner till nyckelpersonerna inom forskningsvärlden mycket bra och jag vet hur jag ska hitta den kunskap som jag behöver i mitt dagliga arbete. Jag förstår också de kopplingar som finns mellan saker som sker i vårt samhälle och vad som orsakar dem, säger Tora Aasland.

Hennes politiska intresse tog däremot överhanden 1985, då hon sa upp sin forskningstjänst för att gå med i riksdagen. Hon har alltid haft en stark ledarskapsförmåga säger hon och 1993 utnämndes hon till landshövding för Rogaland.

Tora Aasland erkänner att hon saknar sin forskning ibland, men är övertygad om att livet som politiker är hennes livskall.

-Jag vill kunna fatta beslut som lämnar ett avtryck i samhället. Om jag inte var politiker skulle jag definitivt vara ledare i något annat sammanhang. Jag tycker om att ta ansvar och att organisera funktioner som påverkar människor i deras dagliga liv, säger hon.

Inte bara för att hennes yrke kräver det utan snarare för att forskaren i henne vill hålla sig uppdaterad om vad som händer i forskningsvärlden, så läser Tora Aasland en hel del. Hon har alltid vetenskapsmagasin, artiklar och böcker nära till hands. Gärna med koppling till sociologi. Men hon konsumerar också en ansenlig mängd skönlitteratur. På sin senaste resa till Sydafrika för några veckor sedan, läste hon sista delen av Milleniumtrilogin av Stieg Larsson.

- Jag läste den på svenska faktiskt, och jag tyckte väldigt mycket om den, säger hon.

Eftersom hon bor på landet och gift med en mjölkbonde känner hon sig väldigt nära naturen. Liksom många norrmän tycker hon om att gå på tur, så naturligtvis är hon väldigt engagerad i dagens klimatfrågor.

- Norge har ett stort ansvar i de här frågorna, eftersom vi producerar stora mängder olja och gas. Vi är också ett välbärgat land, så det är viktigt att vi använder våra pengar på ett bra sätt. Det är därför vi har avsatt en stor del av vår BNP till forskning, säger Tora Aasland.



Sedan hon kom i maktposition
har den norska forskningsbudgeten ökat med 354 miljoner euro. Målet är att öka den statliga forskningsfinansieringen så att den motsvarar en procent av BNP. Bland de områden med högst prioritet befinner sig klimatforskning, där regeringen kommer att gå in med 440 000 euro år 2010. Forskningsinfrastruktur kommer få 180 000 euro nästa år medan 270 000 euro kommer att gå till regionala forskningsfonder.

-De viktigaste områdena för norsk forskning är klimat, hälsa och välfärd samt säkra matproduktionsmetoder. Detta innebär exempelvis säkra sätt att producera mat som inte skadar miljön. För life scienceforskningen är detta en viktig uppgift, säger Tora Aasland.

Hon påpekar vikten av att tänka långsiktigt när det kommer till den här typen av frågor. Under sin senaste resa till Sydafrika, besökte hon en vingård och fick se många bra exempel på hur ett visst sätt att bruka jorden ett år kommer påverka skörden följande år.

- Att tillverka vin är ett livslångt projekt och precis som alla vinentusiaster vet, så är vissa år bättre än andra, beroende på vädret och hur druvorna odlas. Detta gäller också för vårt klimat - det vi gör idag kommer att påverka vår jord, inte bara nästa år utan även för kommande generationer, säger Tora Aasland.

Men hon anser att för att Norge ska kunna hålla forskningsfanan högt, krävs det samarbete med andra länder och det gäller för alla nordiska länder.

- De nordiska länderna måste fortsätta samarbeta, åtminstone lika bra som vi gör idag. Vi har nyligen etablerat TOP-programmet och vi samarbetar också inom EU:s sjunde ramprogram. Vi kommer att fortsätta utveckla nya samarbeten för att behålla vår position i den globala forskningsvärlden, säger Tora Aasland.

2007 skapades en helt ny post i den norska regeringen, den som forsknings- och utbildningsminister. Kvinnan som blev anförtrodd uppdraget var Tora Aasland, vid den tidpunkten landshövding för Rogaland.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063